Oavsett om du ringer till din husläkare, en psykiater eller en terapeut angående ångestsymtom är det viktigt att vara tydlig och grundlig, så att en korrekt diagnos kan ställas. Grundläggande kunskap om hur ångest yttrar sig hjälper dig att förklara din situation så tydligt som möjligt.
Det första målet är att förmedla till läkaren att du söker behandling för din ångest och att du tror att de symtom du har hänger samman med ångesten.
Nämn om det finns omständigheter i ditt liv som kan ha utlöst ångesten. Förändringar som skilsmässa, dödsfall, nygifte, flytt, befordran eller uppsägning, förluster av olika slag – eller till och med en ny bebis i familjen eller släkten – bör tas upp. Både negativa och positiva förändringar kan nämligen orsaka ångest.
Ångestsymtom kan vara emotionella, fysiska, psykiska eller beteendemässiga. Det kan vara bra att börja med att berätta för läkaren om dina emotionella symtom, eftersom det ger hen en tydlig bild av att du lider av oro och upprördhet – inte bara av fysiska besvär.
Emotionella symtom inkluderar kronisk oro, obehag över själva oron, gråtmildhet, irritabilitet samt svårigheter att koncentrera sig på annat på grund av bekymren.
Det är mycket viktigt att också diskutera de fysiska symtomen med läkaren, så att eventuella medicinska orsaker kan uteslutas. Ångest kan ge upphov till en mängd fysiska besvär, som andningssvårigheter, hjärtklappning, bröstsmärta, darrningar, yrsel, kvävningskänslor, svettningar och känslan av att hålla på att svimma. Rapportera alla fysiska symtom, även sådana som verkar helt obesläktade. Läkaren kan vilja göra tester för att utesluta medicinska problem. Sjukdom i sköldkörteln kan till exempel ge ångestliknande symtom som försvinner när den underliggande sjukdomen behandlas – därför är det klokt att följa upp med medicinska undersökningar.
Ångest kan även visa sig psykiskt. Känslan av att hålla på att "tappa kontrollen" och tankar på att man håller på att bli galen är ofta tecken på extrem ångest. Ibland uppstår återkommande eller bisarra tankar. För personer som har varit utsatta för trauma kommer ofta flashback-bilder tillbaka. En känsla av att befinna sig i en dröm, eller av att vara främmande från sin egen kropp – så kallad derealisering respektive depersonalisering – kan också vara symtom på ångest.
Ibland är det svårt att våga berätta om sådana tankar. Många är rädda för att de verkligen håller på att bli galna, eller för att bli dömda eller "låsta in". De flesta läkare förstår dock väl att detta är vanliga symtom på ångest. Det är viktigt att söka en läkare eller terapeut som du litar på tillräckligt mycket för att kunna öppna dig om dina besvär.
Beteendemässiga symtom på ångest inkluderar exempelvis överdrivet handtvättande, undvikande av vissa platser och situationer, samt att kontrollera tre eller fyra gånger att spisen verkligen är avstängd – alltså beteenden som syftar till att dämpa ångesten.
Om du följer dessa råd bör din läkare få en ganska fullständig bild av din situation. Hen kan sedan rekommendera medicinska tester, skriva ut receptbelagd medicinering eller hänvisa dig vidare till en terapeut eller en stödgrupp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online