Olika typer av ångest: symtom, orsaker och behandling

Ångest är en helt normal reaktion när du befinner dig under stress. Men när ångesten blir kronisk och gör det svårt att fungera i arbetet eller i sociala sammanhang klassas den som en störning. Ångestsyndrom kan orsaka överdriven oro och fysiskt obehag – antingen i specifika situationer eller i samband med händelser som egentligen tillhör vardagen.

Hur uppstår ångest?

Kroppen har en naturlig "kamp eller flykt"-reaktion när du utsätts för stress. Binjurarna frisätter adrenalin, vilket höjer hjärtfrekvensen och blodtrycket samt spänner musklerna så att du kan kämpa eller fly. Om stressfaktorerna kvarstår, eller om du har en benägenhet för neurokemiska obalanser i hjärnan, kan denna reaktion aktiveras i onödan. Resultatet blir ångest – kroniska fysiska och psykiska symtom på kamp-eller-flykt-reaktionen.

Olika former av ångestsyndrom

Det finns flera olika typer av ångeststörningar:

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD) – kronisk och överdriven oro kring breda eller dagliga frågor som arbete, hälsa och relationer.
• Paniksyndrom – akuta episoder av intensiv ångest kombinerade med kraftiga fysiska symtom.
• Social ångest – intensiv rädsla inför sociala situationer, ofta driven av rädsla för att bli utskrattad eller dömd av andra.
• Fobier – rädsla och ångest kopplade till specifika föremål eller situationer, exempelvis att flyga eller spindlar.
• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – ångest och flashbacks kopplade till en specifik händelse i livet, som en olycka eller katastrof.
• Tvångssyndrom (OCD) – ångest kring återkommande tankar (tvångstankar) som leder till utförandet av specifika handlingar (tvångshandlingar).

Hur vanligt är ångest?

Ångest drabbar en betydande del av befolkningen – i USA uppskattas cirka 40 miljoner vuxna lida av ångeststörningar. Även barn kan drabbas av tillstånd som fobier och generaliserat ångestsyndrom. Ångest kan vara starkt funktionsnedsättande: den kan minska produktiviteten i arbetet eller leda till att du isolerar dig socialt. Vissa former, som paniksyndrom, kan till och med leda till besök på akuten eller hos läkaren, eftersom den drabbade är övertygad om att hen får en hjärtattack eller annan medicinsk kris. Ångest kan dessutom öka risken för vissa hälsotillstånd, exempelvis magsår och hjärtsjukdom.

Symtom att känna igen

Fysiska symtom på social ångest, paniksyndrom och fobier inkluderar hjärtklappning, bröstsmärta, kraftigt svettande, darrningar, dödsångest samt återkommande negativa tankar om att något dåligt är på väg att hända. Symtom på generaliserat ångestsyndrom kan omfatta irritabilitet, sömnsvårigheter, muskelspanningar samt kronisk eller överdriven oro över småsaker. Vid tvångssyndrom grubblar den drabbade över händelser – exempelvis om spisen verkligen är avstängd – och utför sedan tvångshandlingar för att lindra ångesten, som att kontrollera spisen dussintals eller hundratals gånger.

Behandling och förebyggande åtgärder

Sök hjälp hos en terapeut för att lära dig hantera din ångest. Beteendeterapi kan hjälpa dig att kontrollera ångesten i specifika situationer, medan kognitiv terapi hjälper dig att bemästra de negativa tankar som kan utlösa och förstärka kroppens fysiska reaktion. En kombination av båda terapiformerna är oftast mest effektiv.
Fråga även din läkare om läkemedel, exempelvis antidepressiva, kan vara ett stöd medan du arbetar med att hantera din ångest tillsammans med en terapeut.