Om din läkare eller psykiater misstänker att du lider av paniksyndrom kan hen välja att först genomföra ett antal undersökningar för att bekräfta diagnosen. De flesta tester vid panikångest syftar dock inte till att påvisa störningen i sig, utan snarare till att utesluta fysiska orsaker, så att paniksyndrom blir den enda kvarvarande möjliga förklaringen.
Det vanligaste sättet för läkare att utesluta fysiska orsaker till ångest och panikattacker är genom blodprover. Proverna kontrollerar hormonnivåer, organfunktion, sköldkörtelns funktion samt vitamin- och mineralvärden, bland många andra kroppsfunktioner. Läkaren beställer oftast en komplett blodpanel för att försäkra sig om att inget är fysiskt fel – men även för att se hur patientens kropp skulle reagera om medicinering kommer att användas som behandlingsmetod.
Om blodproverna inte ger något entydigt svar eller visar på ett problem kan de följas upp med ytterligare undersökningar, bland annat bildtagning. Upptäcks ett problem med sköldkörteln kan en ultraljudsundersökning göras för att avgöra om och i så fall hur den är skadad. Dessutom kan en datortomografi (CT) eller ett EEG av huvudet utföras för att utesluta tumörer som möjlig orsak till panikattackerna och ångesten.
Psykologiska tester används för att bedöma graden av ångest och svårighetsgraden av panikattackerna. Läkaren ställer frågor och utifrån svaren avgör hen om patienten lider av paniksyndrom eller av någon annan form av ångeststörning. Eftersom den här typen av undersökning helt bygger på patientens egen redogörelse är resultaten dock inte särskilt tillförlitliga.
Lider patienten av en sömnstörning kan det i sig ge upphov till ångestsymtom. Misstänker läkaren att sömnproblem ligger bakom besvären kan hen därför beställa en sömnundersökning. Sömnapné är ett exempel på ett sömnproblem som kan påverka stressnivåerna, men det finns många andra sömnstörningar som också kan vara orsaken. Kroppen behöver sömn för att ladda upp sig helt, och något som stör den processen sliter på både sinnet och kroppen.
Testning av signalsubstanser är ett urinprov som används för att mäta nivåerna av signalsubstanser som kroppen avger. När kroppen utsätts för stress utsöndrar njurarna signalsubstanser – av skäl som forskarna ännu inte helt förstått. Mätningen visar inte bara läkaren ett fysiskt tecken på stress, utan kan även vara värdefull inför behandlingen. Nivåerna av utsöndrade signalsubstanser indikerar nämligen vilka läkemedel som eventuellt bör förskrivas – och i vilka doser de ska tas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online