Ångest är ett samlingsnamn för störningar som orsakar nervositet, rädsla eller oro. Den definieras vanligtvis som "överdriven, irrationell rädsla eller skräck" som inte står i proportion till situationen, enligt Medterms.net. NLP – eller "Neuro-lingvistisk programmering" – är en form av terapi som innebär att förändra tankemönster och reaktioner, och den kan användas som behandlingsmetod vid ångest.
Neuro-lingvistisk programmering går ut på att förändra en individs språk och beteende för att därigenom förändra dennes upplevelser. Metoden fungerar ofta genom att rikta uppmärksamheten mot negativa tankemönster, vilka kan leda till negativa beteenden. "Neuro" syftar på sambandet mellan sinne och kropp, medan "lingvistisk" betyder språk. "Programmering" avser individens dagliga beteenden, eller "program". NLP används inom terapi och är också populärt inom självhjälpsindustrin.
Det finns flera olika typer av ångestsyndrom, och de flesta orsakar verkliga fysiska symtom. En av de vanligaste är "generaliserat ångestsyndrom", ett långvarigt tillstånd som kännetecknas av överdriven och ihållande oro, och som kan utlösa panikattacker. Panikattacker är korta eller plötsliga anfall av intensiv skräck eller fasa, som vanligtvis yttrar sig fysiskt genom darrningar, förvirring, yrsel, illamående och andningssvårigheter. En annan typ av ångest är fobi, som kan beskrivas som en irrationell rädsla för ett enskilt föremål eller en specifik situation. Personer med fobier lider ofta inte av andra former av ångestsyndrom i vardagen; deras ångest begränsas till just det föremålet eller den situationen.
En central tanke inom NLP är att "kartan är inte terrängen" – det vill säga att det sätt på vilket vi uppfattar världen inte är samma sak som verkligheten. NLP arbetar med att förändra människors uppfattning av verkligheten genom att förändra deras språkanvändning och dagliga beteenden. Dessa förändringar kan teoretiskt sett förändra hur människor upplever sina liv. NLP betraktar sambandet mellan kropp och sinne ur ett "systemperspektiv": ett sätt att modellera sinnets påverkan på kroppen (och tvärtom). Metoden kan även användas för att analysera relationen mellan individen och hennes företag eller samhälle.
NLP kan vara effektivt för att stärka positiva vanor och minska negativa sådana. Förbättrade dagliga beteenden kan ha en gynnsam effekt på en persons ångestnivåer. Eftersom ångest ofta bygger på en snedvriden bild av världen, som skapar överdrivna och irrationella reaktioner på händelser, kan NLP bidra till att minska ångesten genom att ifrågasätta den uppfattningen. NLP fokuserar dessutom på sinnets påverkan på kroppen, vilket kan vara användbart vid behandling av ångestens fysiska symtom.
NLP erkänns inte som en effektiv behandlingsform av medicinarprofessionen i sin helhet. Det har gjorts många studier av NLP:s effekter, men ingen har lyckats bevisa att metoden fungerar: 1988 beslutade National Research Councils kommitté att NLP inte har någon påvisbar nytta, vilket redovisades i deras publikation "In the Mind's Eye" från 1991. Det finns heller inget professionellt organ som övervakar NLP-utövare: efter en kort kurs kan vem som helst kalla sig "Practitioner" eller "Master Practitioner". Det är viktigt att vara försiktig och noggrann när man undersöker NLP som behandlingsalternativ vid ångest, och alltid rådfråga legitimerad vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online