Sensorisk integrationsstörning innebär en nedsatt förmåga att tolka och bearbeta yttre intryck via de fem sinnena. Det handlar om en neurologisk störning som kan ge antingen underskänslighet eller överkänslighet för synintryck, ljud, lukter, beröring och rörelse i omgivningen. Personer med störningen har ofta svårt att avgöra var kroppen befinner sig i rummet och vilken position den har.
Enligt Sensory Processing Disorder Foundation – en organisation som bedriver forskning, utbildning och opinionsbildning för människor med sensorisk integrationsstörning – drabbas ungefär ett av tjugo barn i den allmänna befolkningen. Störningen är vanligast hos barn men kan även förekomma hos vuxna. Den benämns även SID, SI-dysfunktion eller sensorisk integrationsdysfunktion.
Barn med sensorisk integrationsstörning undviker ofta direkt ögonkontakt och reagerar negativt på starkt ljus. De kan ibland stirra intensivt på en person eller ett föremål, och på grund av sin ljuskänslighet föredrar de ofta att vistas i mörker. Det framgår bland annat av A+ Academy, en skola i Melbourne i Florida som erbjuder särskild undervisning för barn med olika funktionsnedsättningar.
På hörselområdet kan störningen visa sig genom att bakgrundsljud upplevs som störande, att höga eller plötsliga ljud känns skrämmande och att bullriga miljöer upplevs som mycket obehagliga.
När det gäller smaken kan barnet undvika smaker som normalt ingår i kosthållningen, eller tvärtom föredra mycket starka smaker som surt eller salt. Betendeenden kopplade till lukten kan innebära att barnet luktar på föremål som inte är ätbara, exempelvis leksaker, att det undviker vanliga dofter eller att det har svårt att uppfatta starka lukter alls.
Känselrelaterade tecken omfattar olämpliga reaktioner på smärta och temperatur, känslighet för vissa typer av tyg samt ogillande av känslan av lim, lekdeg, färg eller sand. Många barn ogillar dessutom att gå barfota i gräs eller på sand.
Många barn med sensorisk integrationsstörning känner sig obekväma på lekplatsutrustning och ogillar när fötterna lämnar marken – till exempel vid gungande, hoppande eller klättrande.
Samma barn kan samtidigt vara stora risktagare och sakna hänsyn till sin egen säkerhet. Vissa individer med SID är överdrivet tillgivna, hänger sig fast vid andra personer eller klamrar sig tillbaka till livlösa föremål som möbler, även i välkända situationer. Ett annat vanligt tecken är att barnet konsekvent går på tå.
Enligt SPD Foundation är personer som diagnostiserats med autismspektrumtillstånd, ADD, ADHD, fragilt X-syndrom, Tourettes syndrom eller talsvårigheter, liksom intellektuellt begåvade individer, betydligt mer mottagliga för sensorisk integrationsdysfunktion än de som saknar dessa diagnoser.
Även om beteendet vid sensorisk integrationsstörning kan likna andra diagnoser är behandlingen inte densamma. Eftersom störningen är neurologisk behandlas den med ett terapiprogram som syftar till att hjälpa personen hantera svårigheten att bearbeta sinnesintryck från omgivningen. Behandlingen leds vanligen av en arbetsterapeut och fokuserar på alla fem sinnen samt kroppens rörelser. Läkemedel kan inte åtgärda själva dysfunktionen utan dämpar endast symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online