1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Rådgivning för tonåringar med selektiv mutism – en steg-för-steg-guide

Selektiv mutism (SM) är en ångeststörning som innebär att en person inte förmår tala i vissa sociala situationer, trots att hen talar helt normalt i andra sammanhang. För barn och tonåringar med SM är skolmiljön ofta en stor källa till ångest. Många barn får sin diagnos i tidig ålder, men eftersom SM inte är lika känt som många andra psykiska tillstånd förväxlas det lätt med vanlig blyghet. Det gör att en del ungdomar inte får rätt hjälp förrän långt senare i livet.

Så hjälper du din tonåring till rätt rådgivning

  1. Lär dig mer om selektiv mutism. Även om ungdomar med SM ofta misstas för att bara vara blyga, är det ett betydligt mer funktionsnedsättande och komplext tillstånd än blyghet, och det kan bero på en social fobi.
  2. Observera din tonåring. Har lärare sagt i flera år att ditt barn inte pratar i klassen, medan samma barn är pratsamt hemma och med kompisar utanför skolan? Då kan det vara dags att söka en utredning och behandling för SM.
  3. Sök rådgivning eller terapi när din tonåring har fått diagnosen SM efter en fullständig utredning av en legitimerad professionell.
  4. Be om rekommendationer. Fråga din tonårings barnläkare, vänner, familj samt elevhälsopersonalen på skolan efter yrkesverksamma som har erfarenhet av att behandla ångesttillstånd eller SM hos barn och ungdomar.
  5. Använd onlineresurser. Sök i Psychology Todays katalog över terapeuter eller kontakta ditt försäkringsbolag för namn på behandlare som arbetar med ångest hos ungdomar.
  6. Ring runt och intervjua. Kontakta några rådgivare eller terapeuter som verkar ha relevant erfarenhet och fråga om deras utbildning, erfarenhet av SM och vad behandlingen kostar. Prioritera någon med gedigen erfarenhet av att behandla barn med SM och be gärna om exempel på resultat.
  7. Välj rätt match. Utifrån dina telefonsamtal, välj den terapeut som du tror passar din tonåring bäst. Boka en första tid och följ med tonåringen på besöket.
  8. Ge det tid – men var beredd att byta. Känner sig din tonåring inte alltmer bekväm med terapeuten efter två till tre sessioner kan det vara klokt att testa en annan behandlare. Tänk dock på att en ungdom med SM, på grund av tillståndets karaktär, kan ha svårt att känna sig trygg med nästan vilken terapeut som helst. Använd ditt omdöme när du avgör om ni ska fortsätta eller gå vidare.
  9. Involvera skolan. Rådfråga terapeuten om hur du och skolan kan stötta behandlingsarbetet. Terapeuten kan vilja prata med elevhälsan eller skolkuratorn för att hjälpa till att upprätta en plan med anpassningar i klassrummet, motsvarande den amerikanska 504-planen.

Rätt terapeutisk insats, i kombination med stöd från familjen och skolan, kan göra stor skillnad för en ungdom med selektiv mutism. Ju tidigare hjälp sätts in, desto större är chansen att ungdomen successivt återfår förmågan att tala även i krävande sociala situationer.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online