
Ungefär 40 miljoner vuxna i USA drabbas av ångestsyndrom varje år. Ångestsyndrom, som är dubbelt så vanliga bland kvinnor som bland män, kännetecknas i allmänhet av förhöjd ångest, plötslig stress och svårigheter att fungera normalt i situationer som egentligen inte borde utlösa panik. De hälsokostnader som ångestsyndrom medför uppgår till mer än 42 miljarder dollar årligen. Att hitta sätt att hantera besvären genom livsstilsförändringar, beteendeförändringar och näringsstöd kan bidra till att minska behovet av psykofarmaka eller sjukhusvård.
Ångestsyndrom kan se olika ut från person till person, men ihållande eller irrationell rädsla, oro och ångest är ofta närvarande under de flesta panikattacker. Vanliga symtom under ett anfall är andnöd, darrningar, hjärtklappning eller bröstsmärta, koncentrationssvårigheter, inre spänning och rastlöshet samt extrem skräck eller ängslan. Dessutom kan du uppleva magbesvär, svettningar, irritabilitet, huvudvärk eller sömnlöshet till följd av ständig oro över en situation eller ett minne.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) kännetecknas vanligtvis av konstant oro eller ångest kring vardagliga aktiviteter och händelser, vilket påverkar förmågan att fungera bekvämt i sin livsstil. Tvångssyndrom (OCD) innebär att den drabbade inte kan styra vissa impulser, tankar och beteenden som ofta är irrationella men nästan omöjliga att övervinna. Överdrivet handtvagande eller att tvångsmässigt upprepa en handling flera gånger är typiska exempel.
Paniksyndrom återfinns oftast hos personer som drabbas av plötsliga och intensiva anfall av oväntad rädsla och stress i vardagliga situationer. Det åtföljs ibland av agorafobi, det vill säga rädsla för platser eller situationer där det kan kännas svårt att ta sig bort. Fobiska syndrom är en vanlig form av ångest och avser en irrationell rädsla för situationer eller föremål som normalt inte betraktas som farliga. Andra former av ångestsyndrom är social ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
En stressig livsstil kan bidra till ångestsyndrom, därför är det klokt att se över vilka aktiviteter du kan minska eller undvika för att lätta på orokärlen. Djupandningsövningar, meditation, progressiv muskelavslappning och positiv visualisering kan hjälpa personer som lider av stressrelaterade besvär. Fysisk träning är dessutom ett naturligt verktyg mot stress – att röra på sig dagligen kan förebygga att stressen byggs upp i kroppen.
En av de vanligaste och mest effektiva behandlingarna för ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi (KBT). Terapin fokuserar på negativa tänkemönster och förvrängda uppfattningar hos patienten, gällande både sig själv, sin omgivning och andra människor. KBT består av två delar: en kognitiv ansats som arbetar med negativa tankar och en beteendeinriktad del som identifierar utlösande faktorer och tränar nya reaktioner på stressande situationer genom säker och upprepad exponering. Eftersom terapin förändrar den drabbades perspektiv på tankar och situationer ger den ofta snabba och varaktiga resultat.
Flera växtbaserade preparat kan hjälpa till att lindra stress. Gotu kola är en ört som länge använts inom indisk medicin för stressreduktion och stärkt immunförsvar. Sibirisk ginseng kan öka uthålligheten och förmågan att hantera stressiga situationer, medan vild jamsrot, som främst är känd för sina hormonella egenskaper, även fungerar som en naturlig muskelavslappnare. Även valerianarot, humle och passionsblomma är välkända för sina lugnande effekter.
Om du misstänker att du lider av ett ångestsyndrom är det viktigt att kontakta läkare eller psykolog för en korrekt diagnos och individanpassad behandling. En kombination av professionell vård, livsstilsförändringar och stödjande naturmedel kan göra stor skillnad för både din hälsa och livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online