Vem hade kunnat tro att när Francis Wolle uppfann papperspåsen år 1817 skulle den bli så mycket mer än bara en säck för att bära hem matvaror? Sedan dess har papperspåsen tillverkats i så många olika former, färger och storlekar att det är svårt att föreställa sig ett liv utan den. Faktum är att den lilla bruna papperspåsen, som blivit synonym med lunchen i skolkafeterior världen över, även kan hjälpa till att reglera koldioxidnivåerna i ditt blod. Här går vi igenom vad metoden kan användas till – och när du bör undvika den.
Hickningar är ofrivilliga sammandragningar av mellangärdet. Även om hickningar oftast förknippas med överätande och kolsyrade drycker kan underliggande orsaker som stroke eller traumatisk hjärnskada också ligga bakom. Att andas in i en papperspåse är ett beprövat husmorstips som stått emot tidens tand. När påsen hålls över näsa och mun fångas den koldioxid du andas ut i påsen. När du sedan andas in andas du alltså in den koldioxid du nyss andades ut. Enligt Merck beror hickningar på minskad koldioxid i blodet, och genom att andas in koldioxiden i påsen fyller du på nivåerna igen.
Hyperventilering beskrivs ibland som en dramatisk form av andning, eller "överandning", som kan utlösas av ångest eller panikkänslor. Ibland kan du också hyperventilera som svar på intensiv träning eller fysisk ansträngning. University of Colorado Health Pharmacy förklarar att en papperspåse kan vara ett effektivt sätt att kontrollera hyperventilationen och stabilisera andningen. Tekniken kallas "re-andning" och innebär helt enkelt att luften du andas in i påsen återanvänds och förs tillbaka in i kroppen. Detta höjer dina koldioxidnivåer och återställer ditt normala andningsmönster.
Astma beror på en inflammation i bronkerna – de luftvägar som leder luft till lungorna. När de drar ihop sig blir andningen besvärlig. Enligt Asthma Care kan en ökad mängd koldioxid minska hyperventilationen som ofta följer med astma och öka luftflödet till bronkerna. Att andas i en papperspåse kan hjälpa till att öka koldioxidtillförseln till lungorna via re-andningsprocessen. Patienter som fått långvarig astmamedicin eller en kortisoninhalator bör dock aldrig ersätta sina läkemedel med en papperspåse – den är endast ett komplement, inte en behandling.
Näthinneartärssocklusion orsakas av en blockering i näthinnans centrala artär eller i de mindre artärer som förgrenar sig från den. Blockeringen kan leda till minskat syreflöde till ögat, vilket i värsta fall kan sluta i blindhet. Enligt Harvard Medical School kan andning i en papperspåse höja koldioxidnivåerna i blodet, vilket vidgar näthinneartärerna och gör det möjligt för värdefullt syre att nå ögat.
Det finns tillfällen då andning i en papperspåse inte är lämpligt. Om du upptäcker att din andning har accelererat och misstänker att du drabbas av en hjärtinfarkt ska du inte sträcka dig efter en papperspåse för att jämna ut andningen. Ring istället 112 omedelbart. Syrebristen som kroppen utsätts för när du andas i en påse kan faktiskt verka emot dig och beröva hjärtat det syre det desperat behöver. Cleveland Clinic förklarar att en stroke kan beröva kroppens celler livsviktigt syre. Om andningen därför blir snabb på grund av en begynnande stroke kan användning av en papperspåse ytterligare sänka syrenivåerna i kroppen. Vid tveksamhet – kontakta alltid sjukvården innan du använder metoden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online