
Ångest är mycket mer än vanlig oro eller nervositet. Det är ett medicinskt tillstånd som kräver behandling, och när ångesten blir svår kan den till och med bli funktionsnedsättande. En obehandlad svår ångest kan påverka din förmåga att klara vardagen, leda till andra psykiska problem eller till missbruk av alkohol och droger. Återhämtning är fullt möjlig, men den kräver ofta insatser på flera fronter samtidigt. Här är de strategier som kan hjälpa dig att hantera svår ångest.
Det första steget är en grundlig medicinsk och psykiatrisk utredning för att fastställa problemets verkliga omfattning. Det finns nämligen flera kroppsliga tillstånd som kan efterlikna en ångeststörning, exempelvis lågt blodsocker (hypoglykemi), överfunktion i sköldkörteln (hypertyreos), astma samt mitralklaffprolaps – en godartad hjärtklaffsmissbildning som kan ge hjärtklappning.
Utöver underliggande sjukdomar är ångest i sig ett medicinskt tillstånd som orsakar kemiska förändringar i hjärnan. Därför kan läkemedel behövas för att minska eller lindra symtomen. Svår ångest förekommer också ofta tillsammans med andra psykiska problem, såsom klinisk depression, suicidtankar eller substansmissbruk, eftersom vissa personer försöker självläkta med alkohol eller droger.
Det är viktigt att berätta om alla dina symtom för vården – till exempel panikattacker, tvångstankar, sömnlöshet, hjärtklappning, illamående, orimliga rädslor, yrsel, kraftigt svettningar, darrningar eller bröstsmärtor. Endast då kan du få rätt medicinsk behandling.
Samtalsterapi är en nödvändig del av behandlingen, eftersom medicinering ensam inte ändrar på de negativa tankemönster och vanor som byggts upp över tid. Idag är kognitiv beteendeterapi (KBT) förstahandsval vid behandling av ångest. En utbildad terapeut kan hjälpa dig att identifiera de irrationella tankar som driver den ängsliga stämningen och utmana dem mot mer realistiska och stödjande föreställningar.
Terapin ger även konkreta verktyg för att hantera de rädslor som får dig att undvika vissa situationer. Vanliga exempel är agorafobi (rädsla för öppna platser), klaustrofobi (rädsla för slutna rum) och bakteriofobi (rädsla för smuts och mikrober). Dessutom tar terapeuten upp frågor om lågt självförtroende, vilket är vanligt bland personer med svår ångest.
Utöver medicinsk och psykologisk behandling är livsstilsförändringar en avgörande del av symtomlindringen:
Kombinationen av professionell vård och egna aktiva val ger bäst förutsättningar för att långsiktigt kunna leva ett lugnare och friare liv – trots ångesten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online