Det är normalt att oroa sig inför stressiga situationer, som att göra ett prov eller prestera på jobbet. Men när oron tar över hela ditt liv kan du lida av ett ångestsyndrom. Enligt depression-guide.com lider cirka 20 miljoner amerikaner av ångestsyndrom – ungefär var nionde person. Det är inte helt klarlagt varför människor drabbas av ångestproblem. Ofta handlar det om ett komplext samspel mellan flera orsaker, där både fysiska och psykologiska faktorer spelar roll.
Ångestsyndrom utgör en tydlig avgränsad grupp sjukdomar som kännetecknas av ogrundade bekymmer, oro och rädsla. Varje typ av ångestsyndrom har sina egna särdrag, men de delar alla symtomet av onormal rädsla och ångest. Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är den vanligaste formen. Andra former är tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), paniksyndrom, specifika fobier och social ångest (SAD). Även om dessa tillstånd är allvarliga sjukdomar går de bra att behandla.
Eftersom studier visar att personer som lider av ångest ofta har familjemedlemmar med samma besvär tror man att ångest kan vara ärftligt. Forskare, bland andra den finska forskaren Iiris Hovatta, har exempelvis identifierat specifika gener som kopplats till vissa ångestsyndrom.
Ångestsyndrom har kopplats till onormala nivåer av vissa signalsubstanser i hjärnan. Signalsubstanser är kemiska budbärare som hjälper till att överföra information från en nervcell till en annan. När signalsubstanserna är i obalans når inte signalerna hjärnan som de ska. Detta förändrar hur hjärnan reagerar på olika situationer, vilket kan leda till ångest.
Ur ett psykologiskt perspektiv betraktas ångest som ett svar på stressfaktorer i omgivningen. Stressiga och traumatiska händelser i livet, som att en närstående går bort, skilsmässa eller byte av jobb eller skola, kan utlösa ångestsyndrom. Otrygghet i sin miljö kan också bidra till ångest. Dessutom kan användning av beroendeframkallande ämnen som nikotin, koffein, alkohol och droger förstärka ångesten och tillföra fysiska orsaker utöver de psykologiska. Avvänjning från skadliga ämnen kan i sig också ge upphov till ångest.
Isolering kan orsaka ångest. När du saknar ett emotionellt utlopp för dina känslor kan ångesten förvärras, till exempel när du sväljer dina känslor i stället för att söka stöd hos andra. Andra bidragande faktorer kan vara långvarig stress, barndomstrauman och kronisk sömnlöshet.
Om din läkare inte hittar någon fysisk orsak till din ångest är nästa steg att kontakta en kompetent terapeut med erfarenhet av att behandla ångestproblem. Efter att tillsammans med dig ha kartlagt roten till problemet och vilken typ av ångestsyndrom du lider av tar terapeuten fram en individanpassad behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online