Ångestattacker kommer oftast plötsligt och helt utan förvarning – både när man är vaken och under sömnen – och varar vanligtvis i cirka 30 minuter. En person som drabbas av en ångestattack kan känna en oväntad och intensiv rädsla. Andra vanliga känslor är en upplevelse av överhängande undergång eller en rädsla för att tapa kontrollen. Vissa personer kan också tillfälligt förlora sin verklighetsuppfattning.
Vissa människor drabbas bara av några få ångestattacker under livet, medan andra får dem återkommande. Personer som ofta får ångestattacker lider sannolikt av ett paniksyndrom eller ångestsyndrom.
Ångestattacker kan orsakas av allvarlig stress i samband med en svår situation, till exempel en bilolycka. För personer vars attacker utlöses av en specifik händelse försvinner de oftast när situationen är löst. Ofta uppstår dock panikattacker helt utan någon uppenbar anledning.
Vissa personer kan ärva benägenheten att få ångestattacker från sina föräldrar. Andra kan drabbas på grund av störningar i hjärnan som utlöser kroppens kamp-eller-flykt-reaktion utan någon egentlig orsak.
De fysiska symtomen vid en ångestattack kan kännas mycket obehagliga och inkluderar bland annat:
Den drabbade kan också må illa, få magkramper och ha svårt att svälja. Det är vanligt att känna sig antingen frusen eller het och uppblommig. Många upplever dessutom att de inte kan andas ordentligt och tror att de håller på att få en hjärtinfarkt.
Många som har fått en ångestattack utvecklar en ständig rädsla för att drabbas igen. Paradoxalt nog kan just denna rädsla i sig utlösa fler attacker. Vissa blir så rädda att de inte vågar lämna sitt hem och utvecklar agorafobi, även kallat torgskräck. Andra kan utveckla mer specifika fobier, till exempel rädsla för broar eller spindlar.
Personer som regelbundet får ångest- eller panikattacker kan ha ett ångestsyndrom eller paniksyndrom. Enligt NIH (National Institutes of Health) lever omkring sex miljoner människor med paniksyndrom, varav majoriteten är kvinnor.
Ångestattacker brukar inledas någon gång mellan slutet av tonåren och tidig trettioårsålder. Vissa utvecklar ett ångestsyndrom efter en livsförändrande händelse, som ett dödsfall i familjen, födelsen av ett barn eller efter att ha utsatts för sexuella eller fysiska övergrepp.
För dem som utvecklar rädsla för att vistas bland andra människor eller för vissa situationer kan paniksyndromet bli starkt invaliderande, eftersom de ständigt lever med oro inför nästa attack.
Ångestattacker är notoriskt svåra att diagnostisera. Många som drabbas är övertygade om att det finns något fysiskt fel, exempelvis ett hjärtproblem, och kan därför besöka akutmottagningen upprepade gånger och träffa flera olika läkare innan rätt diagnos ställs.
Paniksyndrom åtföljs ofta av depression, alkoholproblem och drogbruk, vilket ytterligare kan komplicera bilden. Det positiva är att tillståndet går bra att behandla, både med läkemedel och psykoterapi. Vanligtvis förskrivs selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) för att lindra symtomen vid ångestattacker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online