Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en ångestsjukdom som orsakas av exponering för en traumatisk händelse eller upplevelse, vilket väcker starka känslor av rädsla, ilska och hjälplöshet. Tillståndet drabbar särskilt personer som har utsatts för våldsamheter – antingen mot sig själva eller andra – naturkatastrofer, katastrofer orsakade av människor samt militär strid.
PTSD kan vara svårt att diagnostisera, eftersom det är normalt att uppleva intensiva känslor som chock och rädsla direkt efter en traumatisk händelse. Det är dock de som bär på dessa känslor under lång tid, exempelvis en månad eller mer, som löper större risk att ha utvecklat PTSD.
Vietnamkriget ledde till att fler än 1,7 miljoner amerikaner utvecklade PTSD. Även om Vietnamkriget inte var den första militära konflikten där soldater uppvisade PTSD-symtom, var det först efter detta krig som den amerikanska regeringen började inse hur djupt de våldsamma händelser soldaterna bevittnat hade påverkat deras psyke.
Denna insikt ledde till att regeringen 1983 initierade North Vietnam Readjustment Study, en omfattande studie som syftade till att kartlägga hur deltagandet i kriget hade påverkat soldaternas mentala hälsa.
Ett av de mest framträdande symtomen hos soldater som tjänstgjort i Vietnam och andra krig var svårigheten att anpassa sig till vardagens syn- och ljudintryck hemma. Fenomenet kallades "granatchock" (shell shock) efter första världskriget, men efter Vietnamkriget blev det känt som PTSD.
Tillståndet kännetecknas av flera symtom, bland annat överkänslighet för höga ljud, hastiga rörelser och starkt ljus. Detta gjorde att många veteraner reagerade med ryckiga eller skrämda rörelser när de utsattes för intryck som påminde om det de upplevt i strid.
Ett annat vanligt symtom hos Vietnamveteraner med PTSD var att de återupplevde det de gått igenom i kriget. Detta skedde på olika sätt, exempelvis genom flashbacks och mardrömmar. Ett visst föremål, en plats eller en person kunde utlösa flashbacks, eller så drabbades de av återkommande mardrömmar om traumatiska händelser.
På grund av dessa mardrömmar led många Vietnamveteraner av sömnlöshet. De kunde även ha svårt att koncentrera sig samt känna ilska och irritabilitet kopplad till sina minnen.
Medan vissa veteraner återupplevde händelserna, gjorde andra tvärtom allt för att undvika påminnelser om dem. Det innebar att de aktivt höll sig borta från människor, föremål, platser och situationer som kunde väcka minnen av kriget.
Många gjorde detta för att slippa de intensiva känslor som ofta var förknippade med sina upplevelser. Resultatet blev ofta en känslomässig dompa och en dissociation från det de själva varit med om.
Veteraner som återvände från Vietnam med PTSD kunde också dra sig undan från vardagliga aktiviteter, exempelvis tiden tillsammans med familjen. Ibland kände de en så stark emotionell frånkoppling, eller en oförmåga att se bortom nuet, att de distanserade sig från sina nära och kära.
De slutade ofta också att njuta av aktiviteter de tidigare tyckt om, på grund av tyngden i sina upplevelser. I vissa fall ledde detta till allvarligare problem, såsom äktenskaps- och familjekonflikter, suicidtankar, förlust av religiös tro samt våldsamt beteende.
PTSD var svårt att diagnostisera hos veteraner och andra, eftersom personer med tillståndet ofta även lider av andra problem, som ätstörningar, depression, bipolär sjukdom och substansmissbruk.
Många soldaters drogproblem började antingen i Vietnam eller efter hemkomsten. Under kriget kom soldater ofta i kontakt med alkohol, marijuana, heroin, barbiturater och amfetaminer, och droganvändningen inleddes ofta redan i början av de tolv månader långa tjänstgöringsperioderna.
Även om president Richard Nixon införde ett drogprogram och en narkotikapolitik i början av 1970-talet, utvecklade många soldater – särskilt de som led av PTSD – missbruksproblem under och efter kriget, ofta i kombination med sitt posttraumatiska stressyndrom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online