Agorafobi kommer från det grekiska ordet agora, som betyder torg eller marknadsplats, och betyder bokstavligen "rädsla för den öppna platsen". Trots namnet handlar tillståndet ofta om mycket mer än en rädsla för folktäta områden. Den som misstänker att hen har utvecklat denna ångeststörning – eller som oroar sig för att drabbas i framtiden – bör lära sig mer om tillståndet och söka professionell hjälp i tid.
Agorafobi innebär mer än rädsla för folktäta platser. Människor med agorafobi undviker ofta även broar, potentiellt pinsamma situationer, att vistas ensamma på offentliga platser, att stå i kö och att resa kollektivt. Ibland hänger undvikandet samman med verkliga eller inbillade rädslor för att bli akut sjuk på offentlig plats utan tillgång till vård. I svåra fall lämnar den drabbade sällan eller aldrig hemmet.
Personer som lider av panikattacker kan utveckla agorafobi i ett försök att undvika nya attacker. Enligt diagnosmanualen DSM-IV-TR har hela 95 procent av de som har agorafobi även ett paniksyndrom. De flesta som uppvisar symtom på agorafobi men aldrig får panikattacker lider i själva verket av en annan psykisk störning, till exempel:
Agorafobi drabbar fler kvinnor än män, men det kan delvis förklaras av kulturella föreställningar om att kvinnor bör vistas hemma. Som vid alla psykiatriska diagnoser krävs det att symtomen är tillräckligt svåra för att påtagligt begränsa personens förmåga att arbeta och leva nära relationer. Det är också viktigt att skilja mellan rimligt beteende utifrån kulturella normer eller fysiska besvär och överdrivet undvikande.
En person som till exempel drabbas av plötsliga diarréattacker kan med all rätt vara rädd för att lämna hemmet. Denna persons primära fokus bör ligga på det underliggande fysiska problemet snarare än på en eventuell psykisk störning. Har du en vän eller anhörig som du tror lider av agorafobi, ta dessa faktorer i beaktande. Kom också ihåg att vi inte alla är skapade för ett intensivt socialliv – vissa människor är helt enkelt blyga, introverta eller ensamvargar.
Ställ dig själv två nyckelfrågor: Påverkar personens beteende livet på ett tydligt negativt sätt? Och har beteendet förändrats nyligen, eller har personen alltid varit så här? Det bästa du kan göra för din vän är att finnas där som en förtrogen och som en positiv, uppmuntrande kraft. Det finns ingen garanterad bot mot agorafobi, och många lever med tillståndet i flera år med svåra funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att påbörja behandling tidigt, innan tillståndet hinner förvärras.
Eftersom många andra störningar liknar agorafobi i sina symtom kan diagnosen ibland vara svår att ställa. Besök därför en legitimerad psykolog, psykiater eller kurator för att utesluta andra orsaker och få rätt behandling. Behandlingen kan omfatta samtalsterapi, beteendeterapi (ofta KBT), läkemedel, allmän medicinsk vård och/eller livsstilsförändringar. De flesta läkare diskuterar gärna behandlingsplanen med dig och tar hänsyn till dina önskemål och funderingar.
Även om du själv arbetar inom vården ska du inte försöka diagnostisera eller behandla dig själv. Att läsa på och utbilda sig, som du gör just nu, är ett proaktivt och bra första steg – men agorafobi är en för komplex störning för att hantera helt ensam. För någon som ogillar att lämna hemmet kan detta kännas extra tungt att acceptera. Kanske skulle du känna dig tryggare om en betrodd vän eller anhörig följer med dig till mottagningen, eller om du ber din läkare göra ett hembesök.
Var inte rädd för att ställa frågor eller be om hjälp – det är precis vad familj, vänner och vårdpersonal finns till för. Oavsett hur generad du känner dig har terapeuten redan hört samma eller värre berättelser från andra patienter. Att hjälpa dig är terapeutens jobb, inte att döma dig. En korrekt diagnos från en professionell är avgörande för att kunna börja må bättre, både i din syn på dig själv och i livet i stort.
Brist på pengar eller sjukförsäkring behöver inte hindra dig från att få behandling. Nästan alla universitet har psykologer och kuratorer anställda, och deras tjänster är gratis för studenter och erbjuds ibland gratis eller till reducerat pris för alumner och allmänheten. Även veteranhospital, kyrkor och olika organisationer knutna till lokala sjukhus erbjuder kostnadsfri eller rabatterad psykisk vård. Du har ingenting att förlora på att ringa och ställa några frågor.
Agorafobi är en allvarlig men behandlingsbar ångeststörning. Genom att utbilda dig själv, förstå dina symtom, söka professionell hjälp tidigt och inte låta ekonomiska hinder stoppa dig kan du förebygga att tillståndet förvärras och återfå kontrollen över ditt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online