
Prestationsångest är en djup rädsla för att misslyckas. Den uppstår när det undermedvetna förknippar tanken på framgång, prestation eller personlig utveckling med negativa känslor. Ångesten är ofta funktionsnedsättande och stör normalt förmågan att prestera maximalt. Hos barn och unga vuxna kan prestationsångest försämra skolresultaten. Elever som drabbats är alltför självmedvetna i prestationssituationer och kan ha svårt att lära sig, använda och överföra kunskap, liksom att visa vad de kan vid prov och examinationer.
Den vanligaste orsaken till prestationsångest är en intensiv negativ upplevelse i det förflutna. Andra vanliga orsaker är uppväxt hos överbeskyddande eller alltför kritiska föräldrar, att ha sett äldre syskon eller vänner prestera exceptionellt bra på prov, press i skolan eller på arbetet samt stora livsförändrande eller traumatiska händelser – exempelvis jobbuppsägning, skolbyte, dödsfall i familjen, övergrepp, en smärtsam separation, skilsmässa eller abstinens efter beroende av olika substanser.
De fysiska symtomen på prestationsångest inkluderar illamående, diarré, torr mun, fuktiga händer, svettningar, tryck över huvudet, hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd, yrsel, darrningar, överdriven skrämselreaktion, rastlöshet, muskelspänningar, sömnlöshet, irritabilitet och en ständig oro som triggas av tankar på framgång och prestation.
De beteendemässiga symtomen innefattar uppskjutande av skolarbeten, senkomlighet, lathet, apati, tappat intresse för vänner och hobbyer, vägran att äta, oförskämnt beteende, aggressivitet samt utbrott av ilska och vredesutbrott.
Prestationsångest kan leda till drogmissbruk och ätstörningar, särskilt hos unga vuxna. Droger och tvångsmässig kontroll skapar en tillfällig känsla av likgiltighet inför förväntningar och press, och lindrar kortvarigt rädslans symtom. Andra komplikationer är fysisk och emotionell utmattning samt psykisk stress. Svår, obehandlad prestationsångest kan i förlängningen bidra till högt blodtryck, tarmsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och psykiska diagnoser som depression, tvångssyndrom (OCD) och generaliserat ångestsyndrom.
Allvarliga fall av prestationsångest kräver hjälp från en vårdprofessionell. En psykiater, psykolog eller studie- och yrkesvägledare med specialistkunskap inom området kan bedöma tillståndets svårighetsgrad och rekommendera rätt behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan effektivt lindra symtomen. När ångesten har sina rötter i tidig barndom kan mer traditionella psykoterapeutiska metoder vara mer verksamma för att identifiera källan och ersätta negativa associationer med positiva. Det finns i dag ingen medicin som specifikt riktar sig mot prestationsångest, men läkemedel som används mot andra ångeststörningar kan hjälpa till att lindra besvären.
Föräldrar och lärare kan förebygga prestationsångest genom att skapa en trygg, accepterande och icke konkurrensinriktad miljö. Studie- och yrkesvägledare kan hjälpa elever att utveckla goda studievanor och strategier, planera sin tid och bygga upp verktyg för att hantera yttre press. Att förstå orsakerna och symtomen på prestationsångest gör det dessutom lättare för drabbade att känna igen varningstecken och undvika att ångesten återkommer i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online