Ångestsyndrom kännetecknas av ett mönster av återkommande och ihållande oro och ångest kring många olika aktiviteter och händelser. Problemen spänner från generaliserad ångest till rädsla för specifika situationer, som fobier eller social ångest. Även om obehandlade ångestsyndrom kan leda till betydande funktionsnedsättning finns det flera verktyg som kan hjälpa till att minska symtomen. Ett av dem är acceptans- och commitmentterapi (ACT).
ACT betraktas som en form av kognitiv beteendeterapi (KBT), eftersom den fokuserar på tankar som skapar lidande. Metoden är dock bredare än traditionell KBT, då den även ger plats åt erfarenheter, känslor och sammanhang. ACT utgår från att nyckeln till ett bättre liv inte ligger i att bekämpa negativa tankar och känslor, utan i att förändra sitt förhållningssätt till dem. Målet är att individen ska kunna fungera effektivt även i närvaro av svåra eller störande tankar.
ACT-terapeuter arbetar för att hjälpa klienten att förändra sitt inre självprat och sitt sätt att tala om sina upplevelser. Terapin menar att det i sig kan lindra ångest att bli medveten om sina känslor och börja acceptera att de är naturliga utifrån omständigheterna. När människor utvecklar känslor kring sina känslor tenderar symtomen att förvärras. Därför lär ACT klienten att acceptera känslorna här och nu, så att hen inte fastnar i dem.
Enligt Mattaini (1997) frågar ACT inte klienten att acceptera varje situation – exempelvis inte farliga sådana. Vissa saker ska antingen accepteras på sikt, accepteras för stunden, accepteras med förväntan om en kommande förändring, eller förändras direkt.
ACT bygger på sex processer som behöver äga rum för att en varaktig förändring ska ske. Det första steget är att utvärdera hur klienten tidigare har undvikit känslor kopplade till ett problem. Därefter bedöms hur effektiva patientens undvikandestrategier egentligen är. Individen brukar då inse att dessa hanteringsstrategier inte har fungerat och snarare har försämrat situationen. Patienten inser att hen försökt eliminera obehagliga inre tankar och känslor, i stället för att acceptera dem som normala och övergående.
När detta viktiga grundarbete lagts lär terapeuten ut mer effektiva strategier för att acceptera tankar och känslor. En del av detta innebär att lära sig uppmärksamma den del av jaget som är iakttagande och observant – den del som upplever tankar och känslor utan att döma dem.
När dessa två moment bemästrats återstår två steg. Det första är att klienten väljer en riktning och blir villig att göra jobbet med att uppleva, acceptera och konfrontera negativa emotionella tillstånd. Det sista steget handlar helt om commitment – förpliktelsen. Det innebär att sluta kämpa emot eller förneka att livet händer, med alla tankar och känslor det för med sig. Förpliktelsen är att leva livet utan att låta dessa tankar och känslor definiera en själv eller styra beteenden och val.
Kristy L. Dalrymple, PhD, och James D. Herbert, PhD (Brown Medical School, 2007) genomförde en studie om ACT:s effekt vid behandling av social ångest. De fann att deltagare som fick ACT i ett 12-veckorsprogram upplevde en signifikant ökad livskvalitet. SocialWorkToday.com rapporterar dessutom att forskning visat att metoden kan vara användbar för överlevande efter sexuella övergrepp, ungdomar i riskzonen samt personer med missbruk eller humörstörningar, inklusive ångest.
Acceptans- och commitmentterapi kan vara ett effektivt behandlingsalternativ vid ångest – men bara om terapeuten behärskar verktygen med skicklighet. Du bör därför endast få denna terapi av någon som är utbildad i tekniken. Det finns många praktiska och erfaringsbaserade övningar som en utbildad terapeut kan använda för att arbeta med processerna ovan, övningar som sannolikt inte erbjuds av terapeuter utan specifik utbildning i ACT.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online