Integrerade behandlingsmiljöer bekämpar ungdomsbrottslighet genom ett helhetsinriktat behandlingstillvägagångssätt i stället för att skicka den unge till en anstalt – en åtgärd som sällan lyckas engagera den unge brottslingen.
Modellen bygger på idén att en ung persons kriminella beteende är inlärt och därför också kan avläras. Behandlingen inkluderar bedömning av psykisk hälsa och missbruk samt ett omfattande program som erbjuder vård inom psykisk hälsa, utbildning, hjälp till arbete eller yrkesutbildning och rådgivning om fysisk hälsa. Dessa integrerade behandlingsmiljöer kallas även boendebaserade behandlingsprogram.
Arbetet går ut på att bevara positiva förändringar och utveckla en uppsättning färdigheter baserade på kognitiv beteendeterapi hos den unge brottslingen.
I tidskriften "Counselor: The Magazine for Addiction Professionals" skriver Dean Braxton att även om det totala antalet ungdomsarresteringar minskar i landet, ökar antalet unga som grips för missbruksrelaterade brott.
Braxton, behandlingssamordnare och missbrukshandläggare i Seattle, menar att behandling av missbruk visserligen minskar brottsligheten, men att det ensamt inte räcker. Den integrerade behandlingsmodellen minskar effektivt oanpassat beteende genom undervisning i hur beteendet kan förändras. Ansatsen återfinns ofta i boendebaserade behandlingsprogram där familjens engagemang ingår i modellen. Den tar upp alla frågor som påverkar en ung brottsling – inte bara det brott han eller hon greps för. Modellen förbereder den unge för att återvända till ett inte alltid perfekt samhälle med en uppsättning hanteringsfärdigheter.
Domaren beslutar vid behov om behandling efter gripandet. Behandlingen inleds med en bedömning av den unge brottslingen för att kartlägga utbildningsnivå, missbruksproblem och psykiska hälsoproblem, enligt National Center for Mental Health and Juvenile Justice.
Det är viktigt att domare och domstolsadministratörer känner till vilka alternativ som finns i deras närområde, så att de kan avgöra om en ung person med missbruksproblem eller psykisk ohälsa bör remitteras till ett integrerat program.
Där det finns möjlighet har ungdomsdomstolar specialiserade domstolar och bedömningsmetoder, exempelvis narkotikadomstolar, domstolar för psykisk hälsa och boendebaserade behandlingsprogram. Tillgången till tjänster beror på samhällets behov.
Enligt Survey of Youth in Residential Placement, en rapport från Office of Juvenile Justice and Delinquency Prevention (OJJDP), var över 60 procent av de unga narkotikabrottslingarna "lättretade, hetsiga och ofta arga".
Rapporten från justitiedepartementet (Department of Justice) i april 2010 visade att de flesta unga i behandlingsprogram ofta själva uppger problem av detta slag. 43 procent av de unga i ett integrerat eller boendebaserat behandlingsprogram finns där på grund av våldshandlingar. Många av dem har tidigare haft kontakt med barnskyddsmyndigheter och/eller bevittnat våldshandlingar, vilket lämnat känslomässiga ärr.
Rådgivningstjänster inom behandlingsprogrammet hjälper till att bearbeta detta.
59 procent av de unga som intervjuades i justitiedepartementets rapport anger att de varit berusade eller påverkade av droger flera gånger i veckan eller oftare under månaden innan de togs i förvar.
Missbruksscreening och behandling är viktigt, men inte alla ungdomsanstalter erbjuder detta, enligt DOJ-rapporten. 19 procent av anstalterna som tar emot unga brottslingar erbjuder ingen missbruksscreening alls. 36 procent av de unga befinner sig på anstalter som endast screenar vissa av de intagna.
När den våldsamma, känslomässigt skadade och ofta flerfaldigt beroende unga brottslingen inte får behandling ökar de oanpassade beteendena.
Att motverka oanpassade beteenden börjar med att etablera en gedigen kognitiv-beteendeterapeutisk behandlingsmodell. Enligt en rapport från 2002 från Washington states myndighet för ungdomsrehabilitering (Juvenile Rehabilitation Administration) om integrerade behandlingsmodeller fungerar den även utan att den unge själv förbundit sig att förändras.
Över 69 procent av de unga uppgav att deras grundläggande behov av hälso- och sjukvård inte tillgodosågs, enligt OJJDP:s rapport Survey of Youth in Residential Placement. Man fann också hög frekvens av skolk. Tillsammans skapar dessa faktorer en miljö där ungdomsbrottslighet frodas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online