Existentiell rådgivning är en metod som bygger på existentiell psykologi. Teoretiker som Rollo May, James Bugental, Viktor Frankl och Irvin Yalom har alla bidragit till den moderna existentiella psykologiska teorin, som handlar om hur individen lever i sin omgivning och hur hen bäst kan leva ett "autentiskt" liv. Som form av rådgivning har det existentiella perspektivet mötts av både beröm och kritik.
Ett av de främsta målen med existentiell rådgivning är att hjälpa klienten att finna mening i sitt liv och sina erfarenheter. Metoden fokuserar på några av de stora existentiella frågor som människor ställs inför under livets gång. Klienten uppmanas att fundera på frågor som varför hen finns till, varför lidande uppstår, vad poängen med livet är och om man är ensam eller en del av en större helhet.
Fördelen med att arbeta med den här typen av frågor är att det stärker individen och ger hen möjlighet att göra medvetna val samt ta ansvar för sina handlingar.
Existentiell rådgivning betraktas som en personcentrerad terapi. Det innebär att rådgivaren bemöter klienten med villkorslös positiv omtanke och respekterar individens förmåga att själv göra sina val i livet. De existentiella förhållningssätten är humanistiska till sin natur, eftersom de betonar varje individs inneboende värde och värdighet.
Till skillnad från traditionell psykoterapi är existentiell terapi icke-direktiv. Rådgivaren undviker att göra breda tolkningar eller analysera klienten. Istället strävar rådgivaren efter att vara närvarande och autentisk i mötet med klienten och försöker förstå individens upplevelser ögonblick för ögonblick.
Existentiell rådgivning har kritiserats för att vara alltför "intellektuell". Vissa menar att personer som söker terapi men som inte känner sig hemma i djup självreflektion och självrannsakan kan ha svårt att knyta an till den existentiella processen. Den som föredrar ett mer direkt och tidsbegränsat arbetssätt kan exempelvis ha större nytta av kognitiv beteendeterapi än av existentiell terapi.
Det har även framförts kritik mot att existentiell rådgivning i grunden skulle vara ateistisk och därmed utestänga religiöst troende människor. Denna kritik kan delvis härledas till de ateistiska åsikter som några av teoretikerna bakom det existentiella tänkandet hade. Den kan också bero på att metoden uppmanar individen att reflektera över livets stora frågor, som varför människan finns till och vad livets syfte är.
För vissa individer kan detta skapa en inre konflikt, eftersom de anser att det är religionens uppgift att besvara just dessa stora frågor. Förespråkare för existentiell rådgivning hävdar dock att religion mycket väl kan ingå i processen som ett sätt att finna svar på dessa frågor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online