Retningar är ofarliga när barn ger och tar dem i godartad anda. När de däremot är illvilliga och syftar till att såra känslomässigt blir det ett problem som skolor och föräldrar måste ta på allvar för barnets emotionella välbefinnande. De negativa effekterna av retningar under barndomen kan nämligen följa med in i vuxenlivet.
Barn som retas för exempelvis övervikt uppvisar som vuxna ett betydligt större missnöje med sin kroppsbild. Enligt en studie från University of Melbourne från 2010 kan retningar "potentiellt orsaka barn långvarig skada". Medvetenhet och tidiga insatser kan ofta avskräcka dem som retar och samtidigt stärka självkänslan hos dem som blir retade, vilket gör dem mindre sårbara för sådana känslomässiga angrepp.
Tonårsåren är perioden då barn formar en uppfattning om vem de är, och retningar under denna tid är särskilt skadliga eftersom de kan leda till social osäkerhet, depression eller självförakt. Sociala relationer med jämnåriga hjälper barn att definiera sin identitet, och när denna utveckling störs blir det ofta svårt att på ett positivt sätt bygga de personlighetsdrag som hänger samman med känslan av eget värde.
Rädslan, skammen och ångesten som illvilliga retningar väcker i tidig ålder kan skapa en splittrad personlighet som hindrar en människa från att nå sin fulla potential. Den typen av retningar får aldrig tas lätt på. Den är som gift för en tonåring – den gnager i personen, som kanske inte förrän långt upp i vuxen ålder, om någonsin, inser att hennes självvärde inte mäts av jämnårigas glåpord från år tillbaka. Ångest och depression i vuxen ålder kan ha ett direkt samband med att ha blivit mobbad eller retad som barn. En potentiellt skadlig långtidseffekt är ätstörningar; "kroppsmissnöje och ätstörningar i vuxen ålder" har varit ett forskningsfokus i en studie från University of Florida från 2003.
Barn som utsätts för elaka retningar under uppväxten kan få problem med sin självbild. De kan se sig själva som mindre värda än de är, vilket leder till ohälsosamma personlighetsdrag. Om ingen griper in kan de i vuxen ålder själva bli mobbare – eller till och med hamna på brottslig bana – för att kompensera för den maktlöshet de kände som ungdomar. Tidiga insatser från skola och familj kan avgöra om barnet utvecklar en hälsosam eller en destruktiv självbild.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online