Det var psykoanalytikern Erik Erikson som myntade begreppet "identitetskris" i slutet av 1950-talet. Hans arbete byggde på Freuds teorier om de psykosexuella utvecklingsstadierna, men Erikson valde en annan riktning och fokuserade på hur barndomens erfarenheter formar våra föreställningar om oss själva. Carl Jung utvecklade liknande idéer om "medelålderskrisen", och de två begreppen har flera överraskande likheter.
Enligt Erikson prövar barn upp till två års ålder sin omgivning och människorna i sitt liv. Genom detta testande lär sig barnet om omgivningen är trygg och om föräldrar och närstående går att lita på när det gäller att skydda dem från olyckor. Dessa tidiga erfarenheter lägger grunden för den vuxna övertygelsen om att världen antingen är en farlig eller en trygg plats. En stabil förståelse av sin omgivning leder enligt Erikson till en grundläggande känsla av hopp.
Mellan två och tre års ålder utvecklar barnet en känsla av självständighet och autonomi. Barnet bestämmer vilka leksaker det föredrar att leka med eller vem det helst vill bli hållna av. Om barnet tvingas överge dessa val för att föräldrarna insisterar på något annat riskerar det att utveckla en negativ syn på sig självt, och dess känsla av egen "vilja" snedvrids.
Runt sex års ålder börjar även lärare att påverka barnets lärande. En lärare kan ha både positiv och negativ inverkan på barnets självbild och välbefinnande. Om barnets initiativ uppmuntras kan det utveckla en positiv känsla av prestation och förmåga som följer med personen genom hela livet.
Stress kan yttra sig på många olika sätt och få djupgående effekter på en persons psykiska hälsa. Under stressiga perioder kan människor utveckla ett behov av att fly från besvärliga situationer, och sinnet kan skapa alternativa scenarier för att lindra pressen. Ibland får det personen att önska vara någon annan – leva ett rikare eller lugnare liv, eller båda delarna.
Alla dagdrömmer någon gång om ett lyxigt och bekymmersfritt liv, men dessa fantasier kan växa sig större än verkligheten. Personen kan då börja undra vem hen egentligen är och vad hen ska göra med sitt liv – frågor som ofta ligger till grund för en identitetskris.
Betrakta de faktorer som förändrar människors roller i samhället. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden, assisterad befruktning och könsbekräftande behandling har alla påverkat hur människor ser sina roller i världen. Kvinnor var tidigare i hög grad begränsade till hemmet, där de tog hand om barn och hushåll, medan mannens traditionella roll var som "försörjare" som skaffade mat till familjen.
Dessa roller spelas inte längre ut på samma sätt, och många män känner sig alltmer osäkra på sina nya roller. Detta kan bidra till en identitetskris i samhället. Även kvinnor gör val som förändrar den traditionella bilden av relationer och familjebildning, exempelvis genom att använda assisterad befruktning istället för att ingå i en relation för fortplantningens skull. När gamla normer luckras upp utan att nya helt etablerats kan frågorna "vem är jag?" och "vilken roll har jag?" bli extra påträngande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online