De fem sorgestadierna, även kända som Kübler-Ross modell, beskriver processen att hantera en stor förlust eller en svår emotionell kris. När en person har gått igenom alla fem stadier kan hen finna frid med det som hänt och gå vidare i livet. Stadierna är förnekelse, vrede, förhandling, depression och acceptans. De uppstår dock inte alltid i just den ordningen, och det finns ingen tidsregel för hur länge varje stadium varar.
Förhandling är den fas i sorgeprocessen där människor börjar önska sig mer tid för att kunna förebygga förlusten, eller drömmer om att kunna vända tillbaka i tiden och ändra det som inträffat. I vissa fall blir förhandlandet också ett sätt att motstå förändring och hålla fast vid status quo, helt enkelt för att alternativet känns för smärtsamt att bära på.
Människor kan förhandla på två sätt: med sig själva eller med en högre makt. Ett vanligt exempel är att man lovar Gud något i utbyte mot att förlusten ska kunna undvikas eller att den smärtsamma situationen ska förändras. När man förhandlar med sig själv handlar löftena ofta om den person som är sjuk – till exempel att lova att bli en bättre partner till en svårt sjuk make eller maka, om hen bara blir frisk.
Förhandlandet ger i grunden hopp, eller åtminstone illusionen om hopp, i en annars hopplös situation. Genom att erbjuda något i utbyte mot en lycklig lösning av en sorglig situation upplever den drabbade att det faktiskt finns en chans till ett positivt resultat. Detta kan kännas tröstande i tiden innan acceptansen har hunnit infalla.
När förhandlingsfasen till slut är över infinner sig acceptansen, och sorgeprocessen kan nå sin naturliga lösning. Drivet att förhandla avtar gradvis när den drabbade är redo att släppa taget om det som varit och gå vidare. Att förstå att detta är en normal del av sorgen kan göra resan lättare att uthärda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online