Krisintervention kräver empatiskt lyssnande – en teknik som gör att personen i kris kan känna sig hörd utan att bli dömd. Metoden innebär att lyssnaren fokuserar helt på talarens tankar och känslor. När den drabbade känner sig förstådd minskar stressen och försvarsställningen, vilket banar väg för ett klarare tänkande kring problemet.
Skickligt lyssnande kräver att du lägger dina egna tankar och känslor åt sidan. Din uppgift är att använda empati för att förstå vad talaren upplever. Fokusera på orden som personen säger, på de fysiska signalerna (till exempel tonläge, tvekan och gester) som följer med orden samt på de idéer som personen kommunicerar. Undvik att använda pauser som ursäkt för att avbryta. Kom ihåg att det är talaren som styr samtalet – låt personen i kris beskriva situationen i sin egen takt och på sitt eget sätt.
Visa personen i kris att du ger din fulla uppmärksamhet. Bjud in personen att sitta ner och ta bort distraktioner som kan störa samtalet.
Använd "matchning" för att hjälpa personen i kris att känna sig mer bekväm. Matchning bygger på idén att människor generellt trivs bäst i sällskap med dem som liknar dem själva. Att anpassa tempo, tonfall och språk efter talaren skapar en känsla av förtrogenhet.
Använd öppna frågor för att få fram detaljer. En öppen fråga kan inte besvaras med ett enkelt "ja" eller "nej", vilket ger talaren utrymme att berätta mer om problemet. Fråga till exempel inte "Var du rädd?" utan istället "Hur kändes det?". En ledande fråga är ett ofullständigt påstående som antyder en fråga, till exempel: "När det hände var dina barn..."
Aktivt lyssnande är ett effektivt sätt att bygga förtroende. Uppmuntra talaren med korta fraser som visar att du följer med. Allteftersom samtalet fortskrider kan du bekräfta att du har förstått situationen rätt genom att upprepa nyckelfraser som talaren använder eller sammanfatta vad han eller hon säger. Använd reflekterande språk för att identifiera viktiga punkter. Om talaren till exempel verkar särskilt orolig för sina barn kan du säga: "Du verkar bekymrad över hur situationen påverkar dina barn."
Krisintervention väcker ofta svåra etiska frågor. Även om du måste respektera den drabbades tankar och känslor behöver du inte överge dina egna värderingar för att godkänna idéer eller handlingar som känns fel för dig. Om talaren till exempel säger att hennes situation är hopplös och att hon vill ta sitt liv, får ditt svar gärna spegla dina egna värderingar. Du bör bekräfta talarens känslor, men du kan också uttrycka en alternativ syn, till exempel: "Jag tror att du kan hitta en bättre lösning."
Utöver goda lyssningskunskaper kräver framgångsrik krisintervention även kulturell kompetens. Kulturell kompetens är förmågan att interagera effektivt med människor från olika kulturer, vilket förutsätter en positiv inställning till kulturella skillnader samt kunskap om olika kulturella sedvänjor. Att utveckla denna kompetens hjälper dig att förstå, kommunicera och samspela effektivt med människor över kulturella gränser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online