
Jordbävningar uppstår när energi i jordskorpan frigörs plötsligt och skapar seismiska vågor som sprider sig genom berget. Den vanligaste orsaken är tektonisk stress – en spänning som byggs upp i samband med rörelserna mellan jordens tektoniska plattor.
Jordens tektoniska plattor rör sig kontinuerligt mot, ifrån eller förbi varandra, oftast med bara några centimeter per år. Normalt glider plattorna relativt jämnt längs sina gränser, men ibland fastnar de eller låser sig mot varandra. När det händer kan rörelsen inte fortsätta smidigt, och spänningen börjar istället ackumuleras i berget runt omkring.
Över tid växer den lagrade stressen tills den till slut blir större än friktionen som håller plattorna på plats. Då glider plattorna plötsligt, och den upplagda energin släpps lös på ett ögonblick i form av seismiska vågor – det är detta vi upplever som en jordbävning.
Denna typ av stress är särskilt förknippad med jordbävningar längs plattgränser, exempelvis i Stilla havets eldring, där flera stora plattor möts och krockar med varandra. En tumregel är att ju längre tid spänningen får byggas upp innan den frigörs, desto kraftigare kan den efterföljande jordbävningen bli.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online