Känslor kan grupperas på många olika sätt. Det finns de fem sorgestadierna, Abraham Maslows behovshierarki och Erik Eriksons utvecklingsstadier. Vissa känslor betraktas som positiva och andra som negativa. Men alla känslor är värdefulla och har ett syfte i den personliga utvecklingen hos den som upplever dem. De kan ha blivit felriktade genom livserfarenheter, men deras intentioner är alltid goda.
Ett annat sätt att förstå känslor är att se på beståndsdelarna i en enskild känsla och betrakta den som en process. Här går vi igenom de sex stadierna som varje emotion passerar – från det första intrycket till den slutliga reaktionen.
Stimulansen som väcker en känsla kommer oftast utifrån, men kan också uppstå inifrån personen själv. Yttre stimuli kan vara musik, en folkmassa, en särskild vy i naturen, något någon säger till dig, en våldsam händelse, ett djur eller mat – bland miljontals andra möjligheter. Inre stimuli kan vara att må illa, att känna sig energisk, en ny smärta, en tanke eller ett minne som dyker upp utan tydlig yttre anledning, eller helt enkelt ett humör.
Detta steg låter enkelt, men innebär att all vår erfarenhet och kunskap om stimulansen – kanske inklusive dess sammanhang – appliceras på vad som verkar vara en bråkdel av en sekund, för att sedan bilda en slutsats om hur vi ska reagera. På ett ögonblick ger den mänskliga hjärnan stimulansen en kognitiv bedömning och kopplar den till relevanta teorier. Reaktionen kan baseras på de månader av erfarenhet som utgör en tvååringens hela liv, eller på sjuttio års insamling av information.
Självklart kan många personer se eller höra samma stimulus och reagera på lika många olika sätt. Vi applicerar filtren från vår personlighet och våra erfarenheter. En introvert person kan se en folkmassa och vända åt andra hållet. En extrovert kan glädja sig åt att gå med i mängden och umgås med alla människorna. Ett barn kan titta på ett flygplan på himlen med ren förundran. En livstrött vuxen kan däremot undra hur ofta planen kommer att flyga över hans nya hus, eller känna ångest inför nästa affärsresa.
Detta tillstånd ligger närmast själva känslan, men ensamt är det som ett rådjur i strålkastarljus – fruset i stunden och inte kopplat till det förflutna eller framtiden. Inom ett ögonblick får personen början till en attraktions- eller undvikandereaktion. I varierande grad framkallar varje stimulus rädsla eller kärlek. Vår samlade livserfarenhet börjar producera en känsla som vi kanske inte förstår – eller så har vi medvetenheten att förstå exakt vad som händer.
Fysiska reaktioner sker ofta i kroppens mitt. Rädsla ger ofta en ryckig känsla eller en "knut" i magen. Det är som om himlen mörknar, och du hamnar i ett tillstånd av kamp eller flykt. Positiva och negativa reaktioner har vissa gemensamma drag, som snabbare hjärtrytm eller andning, svettningar, kalla händer eller torr mun. En positiv känsla av förväntan brukar ge ett leende, medan tvivel ger en rynkad panna. Reaktionens intensitet kan variera från nästan ingen reaktion alls till överväldigande ilska eller tårar av lycka.
Personen som reagerar på stimulansen kan själv bli en ny stimulus. Dennes handlingar – inklusive ansiktsuttryck, att gå bort eller gå mot, vad hen säger eller annan kroppsspråk – ger oftast omedelbara signaler till omgivningen. Mycket av reaktionen sker dock efter mötet med stimulansen, så kallat "nedströms". Personen kan köpa blommor, börja vissla, bita ihop och börja skriva ett memo, äta något, eller bestämma sig för att aldrig behandla sin partner eller sitt barn som det hen just bevittnat – och istället gå hem tidigt.
Att förstå dessa sex stadier gör det lättare att bli medveten om sina egna känslereaktioner. Genom att se känslor som en process – snarare än som plötsliga och oförklarliga händelser – kan vi bättre förstå varför vi reagerar som vi gör, och därmed få större kontroll över hur vi hanterar både positiva och negativa känslor i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online