Copingmekanismer hjälper oss att hantera stressiga situationer och komma vidare i livet. Vi lär oss olika beteenden – både genom trial and error och från människorna omkring oss – som distraherar oss från vardagens svårigheter. Dessa beteenden kan vara antingen hälsosamma eller ohälsosamma. De gynnsamma hjälper oss att slappna av och minska stressens negativa effekter på våra liv. De ohälsosamma beteendena döljer däremot bara våra problem och förvärrar dem i slutänden.
Här går vi igenom fyra vanliga typer av negativa copingmekanismer, hur de yttrar sig och vilka konsekvenser de kan få.
Höga stressnivåer och traumatiska upplevelser får vissa personer att ägna sig åt våldsamt och kränkande beteende. Det kan yttra sig i allt från lögner och att skylla dåliga omständigheter på andra, till att manipulera och kontrollera människor eller till och med använda verbal och fysisk aggression.
Dessa handlingar klassificeras som aggressiva copingmekanismer. De leder ofta till ansträngda relationer med familj och vänner, social isolering och i värsta fall brottslighet som resulterar i fängelsevistelser. Personen kan med tiden börja betraktas som ett hot mot sin omgivning och samhället i stort.
Andra copingmekanismer är mer passiva, exempelvis att hitta på ursäkter, inta en offermentalitet, låtsas som att problemen inte är så stora som de i verkligheten är, eller leva i total förnekelse av att ett problem ens existerar.
Sådant beteende kan åtföljas av överdriven glömska gällande problem som behöver lösas, eller av att hjälpa andra i så hög grad att man helt försummar sina egna behov och svårigheter. Vissa personer skapar dessutom en alternativ, lycklig personlighet som lever i en fantasivärld där verkliga livsproblem aldrig når fram.
Dessa mönster är tydliga tecken på tillbakadragande och mental undvikande. Risken är att problemen förblir olösta eller till och med förvärras, samtidigt som personen isolerar sig från de människor som faktiskt skulle kunna hjälpa.
Vissa personer hanterar stress genom tvångsmässigt och obsessivt beteende, som överätning, alkoholmissbruk, spelproblem eller orimligt långa arbetstimmar – allt för att slippa känna efter och konfrontera sina problem och känslor.
Oftast leder detta till ökad mental och fysisk stress, överansträngning och försämrad hälsa. Beteendet isolerar också den stressade personen från andra människor:
Alkoholberoende är en av de vanligaste negativa copingmekanismerna.
De mest negativa copingmekanismerna är direkt farliga, och vissa kan till och med vara dödliga. Vissa personer utvecklar drogberoende, blir beroende av alkohol eller receptbelagda läkemedel, eller ägnar sig åt högriskbeteenden i ett försök att lindra sina bekymmer.
Vissa individer tror att att skada sig själva fysiskt ska lindra den emotionella smärtan. I värsta fall kan tankarna gå ända till suicidtankar, i hopp om att helt kunna eliminera problemen.
Beroenden leder till isolering från nära och kära och skapar ofta värre problem än den ursprungliga kamp personen stod inför. Om någon skadar sig själv allvarligt eller försöker ta sitt liv kan resultatet bli dödligt.
Att känna igen sina egna ohälsosamma mönster är första steget mot förändring. Om du eller någon i din närhet återkänner er i beskrivningarna ovan finns det hjälp att få – via vården, samtalsterapi eller stödlinjer som Mind Självmordslinjen (90101). Att prata med en professionell kan göra stor skillnad och ersätta skadliga strategier med verkligt fungerande sätt att hantera stress.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online