Många ungdomar gör under tonåren uppror mot sociala normer. I de flesta fall avtar detta beteende gradvis när ungdomstiden övergår i vuxenlivets mognad. Vissa individer gör dock aldrig den övergången – det som började som tonårsuppror kan förvärras till brottslighet. Precis som vissa riskfaktorer gör en person benägen för kriminellt beteende finns det även skyddsfaktorer, vars närvaro hindrar personen från att utvecklas till en brottsling.
North Carolina Department of Juvenile Justice and Delinquency Prevention listar på sin webbplats ett antal egenskaper som fungerar som skyddsfaktorer. Många av dessa, såsom kön, ett behagligt temperament och intelligens, ligger utanför individens egen kontroll. Forskning stöder uppfattningen att flickor, jämfört med pojkar, hanterar stress bättre. Vissa barn har ett lugnt temperament, är allmänt fridfulla och tar inte lätt illa upp sig av det som andra kan uppfatta som förolämpningar.
Andra personlighetsdrag bidrar också till motståndskraft, exempelvis självförtroende, en optimistisk syn på livet, tro på Gud, förmågan att se humor i olika situationer samt en lätt acceptans av åsikter som skiljer sig från ens egna.
Karaktären på en individs relationer inom familjen har stor betydelse för dennes självkänsla. Enligt North Carolina Department of Juvenile Justice and Delinquency Prevention kan familjemiljön utgöra antingen en riskfaktor eller en skyddsfaktor. En familj där barnet har en djup emotionell anknytning till åtminstone en av föräldrarna och har en relation till familjen fri från spänningar utgör en mycket viktig skyddsfaktor.
Familjer där barnen får en tydlig bild av vilket beteende föräldrarna förväntar sig, med tydlig betoning på att följa regler och disciplin, har också en skyddande verkan mot brottslighet.
Barn som går i skolan lägger stor vikt vid hur de uppfattas av kamrater och lärare. Detta gör dem försiktiga med att ägna sig åt brottsligt beteende som kan skada deras anseende. När barn dessutom deltar i skolaktiviteter och börjar ta till sig värden kring medborgarskap genom undervisningen, är det mer sannolikt att de utvecklar en stark önskan att följa skolans regler och respektera auktoriteter.
Framgång i studierna och utvecklingen av specifika färdigheter stärker dessutom elevens självkänsla. Enligt Child Delinquency Bulletin Series, utgiven av U.S. Office of Juvenile Justice and Delinquency Prevention, säkerställer alla dessa aspekter att en positiv skolerfarenhet är en betydelsefull faktor som skyddar barn från att hamna i brottslighet.
I en tätt sammanhållen gemenskap visar människor större intresse för grannars och bekantas barns välbefinnande. I sådana samhällen når rapporter om dåligt beteende snabbt fram till föräldrarna. Rädslan för att bli påkommen kan då fungera som en kraftfull avskräckning.
Grannskap som uppmuntrar ungdomar att delta i samhällsaktiviteter och ta ansvar är till stor hjälp för att förebygga brottsligt beteende. Sådana grannskap ger också ungdomar möjlighet att påverka viktiga beslut i samhället, vilket stärker deras självförtroende och tilltro till den egna förmågan. Enligt DEAL, ett webbaserat program från Royal Canadian Mounted Police:s enhet för brottsförebyggande arbete, skyddar dessa samhällsbaserade faktorer ungdomar effektivt från brottslighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online