Personer som upplevt övergrepp under sin barndom löper större risk att drabbas av en rad problem senare i livet. Enligt det amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health and Human Services) har så många som 80 procent av unga vuxna som utsatts för övergrepp uppfyllt diagnostiska kriterier för minst ett psykiatriskt tillstånd vid 21 års ålder. Dessa unga vuxna uppvisade många problem, bland annat depression, ångest, ätstörningar och suicidförsök. Att hjälpa vuxna att identifiera de negativa utmaningar de bär på till följd av övergrepp i barndomen är första steget mot återhämtning.
Personer som bär på barndomstrauma in i sitt vuxna liv möter flera utmaningar som ofta visar sig i relationen till mat. Anorexi och bulimi är två vanliga ätstörningar hos personer som utsatts för övergrepp, och de används ofta som ett sätt att känna större kontroll över sina känslor, upplevelser och sin vardag. Anorexi innebär att en person bestraffar sig själv genom att inte äta den mängd mat som kroppen behöver. Vid bulimi äter personen men gör sig omedelbart av med maten, exempelvis genom att kräkas, för att undvika att kroppen tar upp näringen. Ätstörningar försvagar kroppens immunförsvar och öppnar dörren för ytterligare fysiska besvär som kan drabba en annars frisk kropp.
Sömnproblem som utvecklas och etableras i barndomen blir svårare att bryta för varje år som går. Negativa upplevelser som aldrig bearbetats på ett hälsosamt sätt kan leda till återkommande mardrömmar. Skadliga sömnmönster uppstår när mardrömmarna blir regelbundna. Många utvecklar även en ytlig sömn som gör att de vaknar vid minsta ljud, ofta flera gånger under natten, vilket på siken påverkar både hälsa och livskvalitet.
Det är lätt att växa upp utan självrespekt när en person upplever kränkande behandling eller otrygga förhållanden under uppväxten. Personer som bär på detta hinder är mer benägna att missbruka alkohol och droger i vuxen ålder i försök att dämpa den obearbetade smärtan från tidiga år. Den emotionella och psykologiska smärtan måste dock bearbetas innan verklig läkning kan ske. Substansmissbruk leder med tiden till allvarliga organskador och i värsta fall organsvikt. Att bygga upp självrespekten är en lång process, och vägen dit kantas ofta av många små motgångar och besvikelser.
Övergrepp i barndomen kan göra att flera olika problem får fäste hos en person när hon vuxit upp. Vuxna som saknar förmågan att hantera livets utmaningar på ett hälsosamt sätt faller ofta tillbaka på ohälsosamma överlevnadsstrategier. God självkontroll gör det möjligt att fatta positiva val för sin egen skull, istället för att nöja sig med felaktiga snabblösningar. När en person ständigt fattar dåliga beslut lär hon omedvetet sig själv att hon förtjänar att dåliga saker händer henne. Självkontroll är en inlärd färdighet som med träning hjälper personen att utveckla de verktyg som krävs för att lämna en traumatisk barndom bakom sig.
Att erkänna sambandet mellan barndomens övergrepp och de fysiska samt psykiska besvär man upplever idag är ett avgörande första steg. Professionellt stöd, exempelvis genom samtalsterapi hos psykolog eller psykoterapeut, kan göra stor skillnad. I Sverige kan man vända sig till sin vårdcentral, eller kontakta stödlinjer som BRIS och Kvinnofridslinjen för råd och vägledning. Med rätt hjälp och stöd är det fullt möjligt att bearbeta sina trauman, återfå kontrollen över sitt liv och bygga en sundare framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online