Att identifiera din personliga konfliktstil kan hjälpa dig att förstå och förbättra hur du hanterar svåra situationer – vilket i sin tur kan bidra till att sänka dina stressnivåer. Personlig konfliktstil handlar om hur människor agerar när de ställs inför argument eller meningsskiljaktigheter. Begreppet används ofta för att analysera relationer på arbetsplatsen och hur affärsbeslut fattas.
Enligt Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument finns det fem övergripande konflikthanteringsstilar. Ingen av dem är rätt eller fel i sig, och vissa passar bättre än andra i specifika situationer. De flesta människor tenderar dock att använda en viss teknik i argument, vilket blir deras personliga konfliktstil. Varje stil kännetecknas av balansen mellan assertivitet och samarbetsvilja som den visar.
Känner du dig aggressiv eller defensiv när du hamnar i konflikt kan du ha en tävlande konflikthanteringsstil. Denna stil ligger långt mer mot assertivitet än mot samarbete och används ofta i vinna–förlora-situationer. Den kan vara användbar när ett viktigt eller impopulärt beslut måste fattas, när snabba resultat krävs, eller när en person känner att hen måste vara bestämd för att inte bli utnyttjad.
Den tävlande stilen kännetecknas av att man driver fram sina egna åsikter utan att ta hänsyn till motsatta synpunkter, använder rang eller position för att vinna argument, håller fast vid sin ståndpunkt och gör sina åsikter tydliga för alla. Personen som använder denna metod försöker sätta sig själv först, före andra, vilket kan leda till en maktkamp som kanske inte ens har något med den ursprungliga meningsskiljaktigheten att göra. En nackdel är att stilen inte gynnar långsiktiga relationer, eftersom den nödvändigtvis kräver motståndare – och även om det oftast finns en klar vinnare blir det också många förlorare.
Har du en tendens att söka lösningar där alla inblandade vinner använder du troligen en samarbetsinriktad konfliktstil. Denna metod är både starkt assertiv och mycket samarbetsinriktad. Personen fungerar som en medlare och försöker hitta en lösning genom att föra samman allas synpunkter. Slutresultatet kan därför ofta bli mer kreativt än vad någon enskild person skulle ha kommit fram till på egen hand.
Människor med samarbetsinriktad konfliktstil lyssnar oftare på och identifierar andras bekymmer och ser till att konfrontationer sker på ett icke-hotfullt sätt. Stilen är en av de bättre ansatserna när parterna vill att relationen ska bestå, eftersom alla blir nöjda med resultatet. Vänskap och kollegiala relationer kan stärkas genom denna teknik. Nackdelen är att diskussionerna kan ta lång tid, vilket gör stilen mindre lämplig för små frågor.
Är ditt främsta mål i argument och beslut att hitta en medelväg mellan olika åsikter använder du sannolikt en kompromissinriktad konfliktstil. Stilen är måttligt assertiv och samarbetsinriktad. Den innebär ofta förhandling och att man ger avkall på en del av det man vill ha för att nå en godtagbar överenskommelse. Den kräver förmåga att underlätta kommunikationen inom gruppen.
Denna stil kan vara användbar när konfliktlösning är ett viktigt mål, när ämnet inte är av största vikt, eller som tillfällig lösning när tiden inte räcker till för en ordentlig analys. Den kan även passa situationer där varken den samarbetsinriktade eller tävlande stilen leder framåt. Att hantera konflikter på detta sätt minskar risken för konfrontationer och maktkamp, men eftersom alla gör eftergifter kan det hända att ingen är helt nöjd med slutresultatet – vilket kan göra utfallet mindre bestående.
Försöker du i regel hålla dig utanför argument och konfrontationer kan din personliga konfliktstil vara undvikande. Skälen kan vara rädsla för situationen eller bristande självförtroende i den egna förmågan att lösa konflikten. Denna ansats kännetecknas av låg grad av både assertivitet och samarbete.
Vissa personer tar sig fysiskt bort från konflikten, medan andra undviker argument genom att ignorera ämnet eller skoja bort det. Metoden kan vara lämplig när problemet är av ringa betydelse och för den som vill gå vidare snabbt och enkelt. På arbetsplatsen kan den också passa när det inte finns tid för en djupare diskussion. Undvikande är dock sällan en långsiktig lösning och kan skapa problem i relationer samt leda till agg och bitterhet.
Sätter du andras behov först när meningsskiljaktigheter uppstår har du troligen en anpassningsinriktad personlig konfliktstil. Ansatsen präglas av låg assertivitet men hög samarbetsvilja. Den som använder denna metod behöver kunna öva osjälviskhet, lägga egna önskningar åt sidan och vara bekväm med att ta order från andra.
Approachen kan passa när lösningen på tvisten inte är av stor betydelse, och den är bra för att bevara freden och undvika konfrontation. En fördel är att den ofta ger en snabb lösning på argument. Den som överanvänder metoden riskerar dock att drabbas av låg självkänsla och kan börja känna agg mot andra. Dessutom kan den som räknar hur många gånger hen gett med sig börja känna sig förtjänt av samma behandling från andra.
Att känna till sin egen konfliktstil – och andras – gör det lättare att välja rätt strategi i olika situationer. Genom att medvetet variera mellan de fem stilarna kan du minska stress, stärka relationer och fatta bättre beslut både privat och i arbetslivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online