Så beräknar du termisk komfort – steg för steg

Termisk komfort är ett personligt mått på hur nöjd en individ är med temperaturen i sin omgivning. Arbetsgivare och företagare övervakar den termiska komforten som ett sätt att främja produktivitet och trivsel på arbetsplatsen. Komforten i ett rum är som högst när kroppsvärme kan avledas till omgivningen och de närvarande kan upprätthålla en konstant och behaglig termisk balans.

Termisk komfort kan beräknas antingen med en datoriserad matematisk algoritm – till exempel PMV-modellen (Predicted Mean Vote) som utvecklats av P.O. Fanger – eller genom att följa upp svaren på några grundläggande frågor. Här är en praktisk guide för att bedöma den termiska komforten i din arbetsmiljö.

Du behöver

• Termometer
• Fuktighetsmätare

Instruktioner

1. Mät lufttemperaturen

Använd en termometer för att mäta temperaturen i rummet och övervaka dess variationer. Den termiska komforten maximeras av en rumstemperatur som varken känns varm eller sval mot bar hud, samt genom att en behaglig temperatur hålls konstant under hela arbetsdagen. Temperatursvängningar minskar rummets termiska komfort. Enligt allmänna rekommendationer ligger den optimala kontorstemperaturen vanligtvis mellan 20 och 24 grader Celsius.

2. Mät fuktighetsnivån i rummet

Använd en fuktighetsmätare som visar en termisk komfortnivå för att säkerställa att rummets luftfuktighet ligger inom ett acceptabelt intervall. Luft som är för torr eller för fuktig minskar den termiska komforten. Den relativa luftfuktigheten bör helst ligga mellan 30 och 60 procent. Fuktighetsnivån i ett utrymme bör inte påverkas av vädret, värmesystemet eller produktionsprocesser.

3. Identifiera positiva och negativa luftströmmar

Positiv luftrörelse innefattar luftcirkulation som skapas av takfläktar och effektiv ventilation. Negativ luftrörelse inkluderar luft som blåser från värme- och kylventiler direkt mot arbetsytor, drag samt vind från fläktar eller öppna fönster.

4. Intervjua anställda och kunder

Fråga anställda och kunder om deras upplevelse av den termiska komforten utifrån arbetstakt och klädsel. Ta hänsyn till möjligheten att byta kläder för att justera den personliga komforten samt den fysiska arbetsbelastningens effekt på kroppstemperaturen.

5. Räkna ihop indikatorerna

Beräkna antalet positiva och negativa indikatorer för termisk komfort i utrymmet. Gör därefter ändringar för att minimera de negativa faktorerna och därigenom maximera den termiska komforten för alla i lokalen.