Sedan antiken, då gregorianska och benediktinska munkar sjöng under religiösa ceremonier för att förmedla andliga välsignelser och åkalla änglars närvaro under bönen, har mänskligheten vetat att musik har kraften att "lugna det vilda odjuret". Det var dock inte förrän i slutet av 1900-talet som medicinska forskare aktivt började studera de positiva effekterna av avslappnande musik på den mänskliga hjärnan. Deras studier bekräftade i grunden vad våra förfäder redan visste instinktivt: att viss musik lindrar stress, skapar glädje och inre ro samt stimulerar hjärnvågsaktiviteten – vilket faktiskt kan göra oss smartare.
Ett växande område inom modern hälso- och sjukvård är musikterapi, som bokstavligen använder musik för att läka sjuka människor. Musikterapeuter hjälper personer med en rad olika kognitiva störningar – till och med svåra fysiska sjukdomar som cancer – genom att integrera musik i patientens övergripande behandlingsprogram. Allt fler sjukhus börjar även använda musikterapi för smärtlindring, för att hålla patienter lugna, förebygga depression och främja rörelse genom dans- och träningsövningar.
Vissa kanske ifrågasätter musik som medicin, men metoden vinner snabbt acceptans inom vården eftersom den konsekvent visat sig effektiv. Enligt Al Bumanis vid American Music Therapy Association (AMTA): "Det är inte ett botemedel, men det är ett sätt att få foten in i dörren mot läkning."
Ny forskning bekräftar att att spela ett instrument – eller bara lyssna uppmärksamt på musik – stärker den emotionella intelligensen, främjar inlärning och till och med kan höja din IQ. Musik stimulerar högre hjärnfunktioner som spatial-temporalt resonemang och har dessutom visats förbättra läsförståelse, läskunnighet och matematisk förmåga.
Flera studier visar att barn med ADHD och hyperaktivitet fick högre poäng på matematiktest efter att ha lyssnat på musik. En uppmärksammad studie från 1993, publicerad i den ansedda tidskriften Nature, fann att studenter presterade bättre på test efter tio minuters lyssnande på en Mozarts sonat. Fenomenet blev känt som "Mozarteffekten".
Att lyssna på musik förbättrar även vår förmåga att minnas information. Forskare har upptäckt att hjärnan kopplar specifika livshändelser, fakta och minnen till musik, och att en viss melodi kan hjälpa oss att återfå minnen som länge troddes bortglömda. Det finns dessutom tydliga belägg för att barn som får musikalisk träning tidigt utvecklar ett starkare minne än barn som aldrig studerar musik.
Klassisk musik, mjuk jazz och New Age-musik har visats förbättra koncentrationen hos alla åldersgrupper och på alla kunskapsnivåer – något som gör dessa genrer särskilt lämpade för studier och arbete som kräver fokus.
Du behöver varken vara patient eller forskare för att dra nytta av musikens kraft. Välj lugn instrumental musik när du ska fokusera, lyssna på favoritlåtar för att lyfta humöret, eller använd stillsamma melodier som en del av kvällsrutinen för bättre sömn. Genom att göra musik till en medveten del av vardagen stärker du både din hjärna och ditt emotionella välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online