En stödgrupp bildas av människor som delar gemensamma problem, utmaningar eller bekymmer. Gruppen kan startas av deltagarna själva eller sponsras av vårdorganisationer, socialtjänsten eller ideella organisationer. Syftet kan vara att lösa problem tillsammans, bearbeta sorg eller andra personliga prövningar, samt att dela information och erfarenheter.
Vad du behöver
- Dator med internetuppkoppling eller telefon
- Papper
- Skrivare
- Färdmedel
Instruktioner
Att komma igång
- Gör efterforskningar. Innan du startar en ny grupp bör du ta reda på om det redan finns en lokal eller nationell grupp som arbetar med de frågor eller utmaningar som berör dig. American Self-Help Clearinghouses förvaltar en databas med över 1 000 stödgrupper. De rekommenderar att du kontaktar befintliga grupper för att se om de har ett instruktionspaket eller andra resurser som kan underlätta ditt arbete.
- Följ de rekommenderade stegen. Suicide and Mental Health Association International föreslår följande steg för att starta en stödgrupp:
- Bestäm gruppens fokus och syfte. Gruppen kan till exempel erbjuda känslomässigt eller annat stöd till deltagarna, utbilda deltagare eller allmänheten, eller arbeta mot ett specifikt mål.
- Utse en huvudkontaktperson som deltagare och utomstående kan ringa eller mejla för information, mötesscheman och uppdateringar.
- Bjud in medlemmar som delar samma erfarenheter och prioriteringar.
- Rådfråga ämnesexperter som kan ge konsultation, tillhandahålla möteslokaler, leda möten och hålla presentationer.
- Bestäm tid och datum för första mötet och ta fram en dagordning.
- Bestäm mötesstrukturen. Fundera över hur ofta gruppen ska träffas, vilken form mötena ska ha och hur de ska genomföras. Överväg exempelvis om varje möte ska innehålla presentationer av gästföreläsare eller deltagare, eller om formatet ska vara öppen diskussion. Väljer ni öppen diskussion, bestäm då om den ska ledas av en person eller ske spontant. Du kan också fundera på om grundregler ska gälla för samtalen – till exempel om det är tillåtet att bygga vidare på andras åsikter och iakttagelser (så kallad cross-talk), eller om varje person ska inleda ett helt nytt samtalsämne.
- Sprid information om din grupp. Family Caregiver Alliance har flera tips för att hjälpa dig få uppmärksamhet:
- Sätt upp affischer eller notiser på anslagstavlor i mataffärer, lämpliga butiker, kyrkor, bibliotek och hos lokala avdelningar av nationella organisationer som arbetar med frågor som liknar din grupps.
- Skriv och skicka pressmeddelanden till lokala tidningar.
- Skriv korta allmännyttiga meddelanden (två till tre meningar) till lokala tv- och radiostationer. Meddelandena bör förklara gruppens syfte och innehålla kontaktinformation.
- Informera kuratorer och socialarbetare på sjukhus, vårdmottagningar och andra sociala verksamheter om gruppens syfte och lämna dina kontaktuppgifter.
- Överväg en stödgrupp på nätet. Personer som har svårt att ta sig till fysiska möten, eller som uppskattar den privata miljö som nätmöten erbjuder, kan föredra virtuella träffar. På webbplatsen Mental Help Net beskriver skribenten Ed Madara hur man startar gratis e-postgrupper, gratis chattgrupper och gratis webbplatser där medlemmar kan posta meddelanden, bidra till bloggar eller skapa diskussionsforum. Sådana grupper kan startas via sökmotorer som Yahoo, eller via specifika organisationer som driver webbplatser (och ofta ber om donationer för att finansiera driften). Nätmöten är ett utmärkt sätt att diskutera frågor, utbyta information och söka råd – bekvämt hemifrån.
- Bestäm hur eventuella kostnader ska hanteras. Möjliga utgifter kan innefatta hyra av möteslokal, förfriskningar eller utbildningsmaterial. Om du beslutar att ta ut medlemsavgifter, avgör då om du ska begära ett fast belopp eller acceptera frivilliga donationer. Du kan också överväga att arrangera insamlingsevenemang för att täcka kostnaderna.
