Mental seghet är förmågan att hålla sig lugn under stress och därmed kunna prestera på sin högsta nivå i stället för att drabbas av panik. Det beskrivs ibland som "energihantering".
Begreppet lanserades inom idrottspsykologin under 1980-talet genom doktor Jim Loehrs arbete med tennisproffs i världsklass. Sedan dess har metoderna anpassats för allmänheten som ett verktyg för att hantera vardagens stressfaktorer. Träningen av mental seghet bygger på tekniker som balanserar energiförbrukning (arbete) mot energiåterhämtning (vila).
I sitt ljudprogram "Mental Toughness Training" jämför Loehr och Peter McLaughlin energihantering med att skriva checkar mot insättningar. För att vara mentalt seg får du bara spendera lika mycket energi i form av arbete och stress som du har satt in i form av vila och återhämtning. De varnar för att oavbrutet arbete utan viloperioder leder till utbrändhet – på samma sätt som att spendera pengar man aldrig satt in leder till konkurs.
Rachel Cosgrove, certifierad specialist i styrke- och konditionsträning, menar att mentalt sega idrottare saktar ner sina hjärnvågor under stress, medan den genomsnittlige personen får en ökad hjärnaktivitet som kan leda till panik. Hon rekommenderar att du lär dig någon form av meditation, så att du kan nå det avslappnade "flödet" precis när stressen slår till.
Psykologen Gary Seeman betonar att mental seghet kräver fysisk uthållighet. En näringsrik kost, regelbunden motion och medveten andningskontroll bör därför ingå i din mentala träning.
Att bygga mental seghet innebär att du gradvis utmanar dig själv och vågar lämna din komfortzon. Seeman förklarar att rädslotankar ofta leder till att man undviker utmaningar helt. Cosgrove föreslår att du pratar med dig själv som en tränare och ger dig själv positiv uppmuntran i obekväma situationer. Loehr och McLaughlin menar att du inte uppnår äkta mental seghet förrän du "lärt dig älska problemen".
Loehr, McLaughlin, Cosgrove och Seeman är alla överens om att en positiv inställning är avgörande för att bygga mental seghet. Utöver positivt självprat rekommenderas visualisering, där du mentalt repeterar hur du framgångsrikt hanterar din energi i utmanande situationer. Förmågan att se humorn i stressiga ögonblick är enligt Loehr och McLaughlin också en viktig del av en positiv mental attityd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online