Kortisol är ett hormon som kroppen frisätter ut i blodet som en reaktion på stress. Det är en helt naturlig reaktion, och kortisol är nödvändigt för att kroppen ska fungera korrekt. Men när nivåerna blir för höga under längre perioder kan det orsaka en rad hälsoproblem, bland annat fetma.
Kortisol är en steroid som produceras i binjurarna. Det frisätts som ett svar på stress, men utsöndras även i samband med fasta, måltider, fysisk aktivitet och uppvaknande. Kortisolnivåerna är normalt som högst på morgonen och sjunker gradvis under eftermiddagen och kvällen.
Om kroppen inte har tillräckligt med kortisol kan det störa funktionen hos hjärna, immunförsvar, muskler och blodsockerreglering. En allvarlig kortisolbrist kan leda till Addisons sjukdom – en potentiellt livshotande hormonbrist som kräver medicinsk behandling.
När kortisolnivåerna är förhöjda under lång tid kan det leda till fettansamling runt buken, högt blodsocker, muskelförtvining, benskörhet, nedsatt immunförsvar, vätskeansamling och högt blodtryck. Vanliga yttre tecken är trötthet, dåligt humör, minnesproblem, depression, nedsatt libido, sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och känslor av hopplöshet. Forskning visar även samband mellan kroniskt höga kortisolnivåer och ökad risk för cancer, magsår, hjärtinfarkt, diabetes, stroke och hudsjukdomar.
Stress är i grunden allt som utlöser en reaktion i kroppen. Reaktionen innebär vanligtvis att hormoner, exempelvis adrenalin, frisätts för att förbereda kroppen på att agera. Om du exempelvis jagas av ett farligt djur gör adrenalinrushen att du kan springa snabbare och längre än vanligt.
I akuta situationer är stress alltså något bra som hjälper kroppen att hantera fara. Problemet uppstår när stressen blir kronisk – till exempel på grund av höga krav i jobbet, oro inför framtiden eller över situationer man inte kan påverka. Eftersom kortisol frisätts vid stress kan långvarig stress leda till permanent förhöjda kortisolnivåer i kroppen.
Att hålla stressen på en rimlig nivå är ett av de bästa sätten att också hålla kortisolnivåerna i balans. Här är några beprövade metoder:
Fysisk aktivitet är en av de mest effektiva metoderna för att hantera stress. Även om kortisolet tillfälligt stiger under träningen ger regelbunden motion bättre sömn och hjälper till att släppa ut den ”nervösa energi” som annars kan skapa ytterligare stress.
Metoder för stresshantering hjälper dig att rensa tankarna och undvika negativa föreställningar kring rädsla och oro – känslor som driver stressen. Höga kortisolnivåer uppkommer ofta när människor fastnar i känslor av besvikelse eller hopplöshet, till exempel när de grubblar över saker de inte kan kontrollera. Effektiva tekniker inkluderar meditation, tyst bön, tai chi och massage.
Flera kosttillskott har visat sig kunna bidra till att minska kortisolnivåerna. Bland de mest omskriva finns C-vitamin, fiskolja och fosfatidylserin. Även produkter som Relora (en blandning av barkextrakt) och Sensoril (ett extrakt av rötter och löv från Withania somnifera) marknadsförs av sina tillverkare som kortisolsänkande. Kom dock ihåg att tillskott aldrig bör ersätta grundläggande livsstilsförändringar som träning, sömn och stresshantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online