Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) är en amerikansk lagstiftning med två huvudsakliga effekter. Lagen förbjuder i första hand arbetsgivares sjukförsäkringsplaner att utesluta personer med befintliga sjukdomar – samt deras familjer – i många situationer. Lagen innebär dessutom betydande ändringar i hur vårdgivare delar och hanterar information kopplad till hälso- och sjukvården.
HIPAA reglerar hur sjukförsäkringsplaner behandlar personer med redan existerande hälsotillstånd. En försäkringsplan får vägra täckning för befintliga sjukdomar i upp till 18 månader. En befintlig sjukdom definieras som ett tillstånd som du har fått vård eller behandling för under de senaste sex månaderna.
Dock finns viktiga undantag: Graviditet omfattas inte av denna 18-månadersregel, och inte heller barn som föds eller adopteras av dig – förutsatt att de var täckta av en sjukförsäkring inom 30 dagar från födseln eller från att adoptivplaceringen skedde.
HIPAA ger dig möjlighet att använda ett avdrag för tidigare försäkringsskydd mot tidsbegränsningarna för befintliga sjukdomar. Du kan korta ned tiden under vilken befintliga sjukdomar är undantagna med en månad för varje månad som du var kontinuerligt försäkrad omedelbart innan din nya plan trädde i kraft.
Ett praktiskt exempel: Om du hade försäkringsskydd i ett år innan du anslöt dig till en ny plan minskas den erforderliga väntetiden för befintliga sjukdomar med ett år – till sex månader. Har du däremot varit försäkrad i 18 månader blir det ingen vänteperiod alls. Tänk dock på att det inte får finnas något uppehåll i försäkringsskyddet mellan din gamla och din nya plan på mer än 63 dagar.
HIPAA ställer strikta krav på hur hälso- och sjukvårdsinformation delas mellan olika parter. Syftet är att ge patienter insyn i hur deras privata hälsodata används samt vem som kan få tillgång till den. De flesta vårdinrättningar kräver att du signerar ett samtyckesformulär där du bekräftar att du förstår hur informationen delas och där du anger vilka specifika personer som ska ha tillgång till dina uppgifter. Lagen föreskriver dessutom straffrättsliga påföljder för dem som bryter mot dessa bestämmelser.
Medicinska journaler har i allt högre grad flyttats över till elektroniska system för lagring och hämtning. Många oroar sig för att risken ökar att obehöriga får tillgång till digitala journaler eller delar informationen olagligt. Vårdgivare lägger därför stor vikt vid informationssäkerheten i sina system.
Ingenjörer ser till att data krypteras och att känslig information skyddas genom strikta säkerhetsåtgärder. Ett korrekt utformat system kan faktiskt göra data säkrare än pappersjournaler, eftersom det endast ger behörig personal tillgång till medicinska uppgifter och samtidigt loggar och övervakar all dataåtkomst för att säkerställa efterlevnad av HIPAA:s bestämmelser.
Värt att nämna är att skyddet för personer med befintliga sjukdomar senare har stärkts ytterligare genom Affordable Care Act, som trädde i kraft 2014 och bland annat begränsade vänteperioderna till maximalt tolv månader samt införde bredare skydd för försäkringstagare. HIPAA:s regler om sekretess och hantering av hälsodata är dock fortfarande fullt giltiga och utgör grunden för patientskyddet i USA.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online