Medial ledsgångsförsmälning (JSN) indikerar bruskförlust på knäns inre kompartiment – den vanligaste artrosmönstret (OA).
Patofysiologi
- Varus-justering (bågbena) → ↑ medial belastning (60–70 % kroppsvikt).
- Bruskslitage → minskad dämpning → ben-mot-ben kontakt → skleros, osteofyter.
- Synovial inflammation → enzymatisk nedbrytning (MMPs, ADAMTS).
Gradering (Kellgren-Lawrence / OARSI)
- Grad 0: Normal.
- Grad 1 (Lindrig): Möjlig osteofyt; JSN osäker.
- Grad 2 (Lindrig-bestämd): Bestämda osteofyter; möjlig JSN.
- Grad 3 (Moderata): Bestämd JSN; moderata osteofyter; viss skleros.
- Grad 4 (Allvarlig): Stora osteofyter, allvarlig JSN, skleros, deformation.
Lindrig JSN klinisk betydelse
- Tidig strukturell förändring; ofta asymtomatisk eller lindrig aktivitetsrelaterad smärta/styvhet.
- Ej operationsindikation; konservativ hantering effektiv.
- Progressionshastighet varierar: ~10–15 %/år når protés vid symptomgivande OA.
Hantering
- Viktnedgång: 5–10 % → ↓ belastning, ↓ inflammation, ↓ progress.
- Träning: Quadriceps/hoftförstärkning, neuromuskulär träning, lågbelastande aerob.
- Bandage: Unloader valgus-bandage vid varus-fejlställning.
- Orteser: Laterala kilinlägg (modest evidens).
- Farmakologisk: Topiska NSAID först; orala NSAID vid behov; intraartikulära kortikosteroid/HA.
- Övervakning: Årliga belastningsröntgen vid symtom.
Rödflaggor för specialistremiss
- Snabb progress, nattsmärta, mekanisk låsning, givande vika.
- Inflammatoriska tecken (förlängd morgonstyvhet, värme, effusion) → reumatologi.