Det fanns en gång en tid då samma läkare som behandlade din förkylning också opererade bort din brors blindtarm och förlossade din syster. Medicinen har sedan dess utvecklats enormt, och idag vore det omöjligt för en allmänläkare att behärska alla områden inom patientvården. Därför inriktar sig många läkare på specifika delar av vården och kallas specialister inom sitt eget område. Kirurger är en typ av specialister.
Enligt Bureau of Labor Statistics, USA:s myndighet för arbetsmarknadsstatistik, "specialiserar sig kirurger på behandling av skador, sjukdomar och missbildningar genom operationer". De korrigerar missbildningar, reparerar skador och tar bort sjuk vävnad samt sjuka organ. Allmänkirurger är kvalificerade att operera på många olika kroppsdelar inom kroppens olika organsystem. Vissa operationer är dock för komplexa för att kunna utföras av en allmänkirurg. Läkare med den utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra komplicerade ingrepp på specifika kroppsdelar kallas kirurgiska specialister. Kardiovaskulära kirurger och kärlkirurger är två exempel på sådana specialister.
Kardiovaskulära kirurger och kärlkirurger skiljer sig främst åt när det gäller vilka delar av kroppen de behandlar. Den kardiovaskulära kirurgen ägnar sig åt sjukdomar i bröstets organ, framför allt hjärtat och dess blodkärl. Vissa hjärtkirurger specialiserar sig ytterligare och begränsar sin verksamhet till bestämda ingrepp, som hjärttransplantationer, eller till särskilda patientgrupper, exempelvis barn. Kärlkirurgen behandlar i stället artärer, vener och lymfsystemet i hela kroppen – utom kärlen i hjärtat och hjärnan.
Den kardiovaskulära kirurgen behandlar de många tillstånd som drabbar hjärtat och dess blodkärl. Det omfattar bland annat kranskärlssjukdom, hjärtklaffsjukdom, sjukdomar i aorta och lungornas blodkärl samt hjärttumörer. Kärlkirurgen behandlar tillstånd som blockeringar som kan orsaka stroke eller försämra cirkulationen i armar och ben, samt aneurysm – försvagade partier i en artärvägg som riskerar att brista. Kärlkirurger är även experter på venrelaterade besvär som blodproppar och åderbråck.
Den kardiovaskulära kirurgen utför en rad olika ingrepp för att åtgärda problem med hjärtat. Vid ballongvidgning (angioplastik) öppnas förträngda kranskärl, ofta i kombination med insättning av en stent – ett litet nät som håller kärlöppningen vidöppen. När en stent inte räcker till utförs en bypassoperation, och i svåra fall kan en hjärttransplantation bli aktuell. Hjärtklaffar kan repareras eller ersättas helt. Kärlkirurgen använder också angioplastik och stent för att öppna förträngda artärer, särskilt i halsen och benen, och stentar används dessutom för att förstärka aneurysm. Andra typiska ingrepp är aterektomi, där kärlväggen skrapas ren från plack, samt strippning av åderbråck, där de utvidgade venerna avlägsnas.
Båda specialiteterna bygger på en lång och gedigen utbildning. Efter en kandidatexamen följer fyra år på medicinsk högskola. Den blivande kardiovaskulära kirurgen genomgår därefter fem års träning i allmänkirurgi följt av ytterligare två till tre års specialisering inom kardiovaskulär kirurgi. För kärlkirurger finns två utbildningsvägar: den ena motsvarar kardiovaskulär kirurgens, med fem år allmänkirurgi plus två år kärlkirurgi; den andra kräver ingen allmänkirurgisk utbildning utan innebär fem års sammanhängande specialistträning direkt i kärlkirurgi.
Kort sagt arbetar den kardiovaskulära kirurgen i hjärtats och bröstets innersta, medan kärlkirurgen tar hand om kroppens övriga blodkärl och lymfsystem. Vilken specialist du behöver beror på var i kroppen problemet finns – vid hjärtrelaterade besvär är det den kardiovaskulära kirurgen som kommer till användning, medan besvär i exempelvis halsens eller benens kärl hanteras av en kärlkirurg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online