Att bada bastu, eller "svettbad", är en tradition som kulturer världen över har praktiserat sedan urminnes tider. Bastubadning kan bidra till ökad blodcirkulation, avgiftning av kroppen, minskad kronisk smärta, lindring av luftvägsbesvär samt förbättrad hjärt-kärlhälsa och en allmän känsla av välbefinnande.
Det finns tre grundläggande bastutyper att välja mellan:
Ett litet rum med sittbänkar och en värmekälla som drivs med el, gas, ved eller heta stenar. Traditionella basturer kräver höga temperaturer för att framkalla svettning.
Använder keramiska eller metalliska element som avger värme inom det långfjärrinfraröda spektrumet. Det infraröda ljuset tränger in i huden och värmer både inifrån och utåt, vilket innebär att lufttemperaturen kan hållas lägre och ändå ge svettning.
Använder glödtrådsbaserade infraröda värmelampor som riktar värmen direkt mot kroppen.
Eftersom infraröda bastuer inte kräver förvärmning sparar de både tid och energi, även om inköpspriset initialt kan vara högre än för en traditionell bastu.
Bastubadning hjälper kroppen att göra sig av med gifter genom huden – kroppens största organ – vilket kan främja hudföryngring och avlasta njurar och lever. Bastubadning förbättrar dessutom blodcirkulationen och syresättningen av vävnader, vilket kan hjälpa till att sänka blodtrycket och öka blodkärlens elasticitet.
Effekten av bastubadning på hjärt-kärlsjukdom har studerats i decennier. I en studie publicerad i april 2009-numret av Journal of Cardiology upplevde 70 procent av kontrollgruppen en hjärtrelaterad händelse, jämfört med endast 31 procent av de deltagare som fick bastuterapi.
Bastubadning har också undersökts som behandling mot kronisk smärta. En rapport i januari 2009-numret av Clinical Rheumatology visade att infraröda bastuer kan minska trötthet, smärta och stelhet vid reumatoid artrit och ankyloserande spondylit – en artritform som drabbar bäcken och ryggrad.
Under ett kort bastupass kan du svettas en halv liter eller mer, och pulsen kan öka med upp till 30 procent över det normala. Ha därför alltid någon form av uppsikt under ett bastuterapiprogram, särskilt om du har ett medicinskt tillstånd. Börja med pass på 20 minuter och öka gradvis till 30–40 minuter åt gången. Testa inledningsvis två pass per vecka, och när du vant dig kan du gå upp till två pass per dag.
Vid traditionella bastuer kan du ofta välja mellan torr och "våt" bastu, vilket främst är en smaksak – även om vissa användare kan få näsirritation i en torr bastu. Efter varje pass kan ett dopp i ett kallt badkar eller en kall dusch kännas uppfriskande och pigghetsboostande. Har du nedsatt hälsa, eller vill helt enkelt avsluta i total avslappning, bör du skippa det kalla badet och istället vila i cirka 15 minuter så att kroppen hinner återställa sig innan du återgår till vardagen.
Undvik stora måltider samt alkohol och läkemedel före och under bastupasset, och se till att dricka rikligt med vatten för att hålla dig hydrerad. Upplever du yrsel, andningssvårigheter eller en allmän känsla av ohälsa under passet – lämna bastun omedelbart. Precis som vid all annan terapi bör personer med allvarliga sjukdomar alltid rådfråga sin läkare innan de provar något nytt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online