1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Netipotta: fördelar, användning och säkerhet vid nässköljning

En netipotta är en liten behållare, oftast tillverkad av keramik, metall eller plast, som används för att skölja näsgångarna. Tekniken har sitt ursprung i Indien och har blivit populär världen över. Ursprungligen användes pottan för att rensa näsborrarna inför yogisk andningsövning, men idag är nässköljning en naturlig del av den dagliga självomsorgen för många personer med besvär från bihålor och allergier.

Fördelar med nässköljning

Nässköljning (även kallad nasal lavage) är en ofta rekommenderad metod för dig som lider av täppta bihålor, allergibesvär eller torra näsborrar. Att skölja näsgångarna med saltvatten hjälper till att späda ut slemmet och avlägsnar samtidigt irriterande ämnen, allergener och smittämnen. Sköljningen lindrar dessutom torra och irriterade slemhinnor – ett vanligt problem i kalla och torra klimat.

Rätt saltlösning

De flesta netipottor rymmer cirka 2,5 dl. Pottan fylls med en lösning av jodfritt salt och ljummet vatten; en bra proportion är ¼ tesked salt per 2,5 dl vatten. Eftersom sköljningen görs två gånger, en gång för varje näsborre, kan det vara praktiskt att blanda hela mängden på en gång: ½ tesked salt till 5 dl vatten.

Använd alltid fint malet salt, exempelvis vanligt bordssalt, och vatten med ungefär hudtemperatur. Vissa tillsätter en nypa bikarbonat för att göra lösningen skonsammare mot slemhinnorna, medan andra använder eteriska oljor – då ska högst en droppe per 2,5 dl vatten tillsättas. Flera företag säljer färdiga ”netipott-salter”, men dessa ger ingen extra hälsoeffekt. Salt och vatten räcker helt enkelt.

Så gör du steg för steg

  1. Ställ dig över en diskho eller i duschen.
  2. Luta huvudet åt sidan så att örat närmar sig axeln, och luta därefter huvudet lätt framåt.
  3. För in pottans pip i den övre näsborren och låt vattnet flyta in genom näsan – det ska rinna ut genom den undre näsborren.
  4. Rinner vattnet ner i halsen? Öka lutningen framåt tills droppandet upphör.
  5. När sköljningen är klar, luta dig framåt och låt kvarvarande vatten rinna ut. Snuta dig sedan försiktigt och noggrant.
  6. Upprepa proceduren på andra sidan.

Netipottan kan utan problem användas dagligen som en del av din rutin.

Täppta bihålor

Om bihålorna är tilltäppta kan vattnet i början inte passera genom näsan. Vänta i så fall en stund och ta sedan bort pottan. För tillbaka huvudet till mittläget och luta dig framåt så att kvarvarande vatten rinner ur näsborrarna. Ibland krävs några försök innan vattnet flyter fritt, men även den lokala sköljning som sker när vattnet bara når en näsborre har god effekt.

Smärta vid användning

Att använda en netipotta ska aldrig göra ont. Känner du en brännande känsla eller annat obehag i näsborrarna under sköljningen, kontrollera först vattentemperaturen – vatten som är för varmt eller för kallt kan irritera. Kontrollera även saltblandningen, eftersom både för mycket och för lite salt ger en brännande känsla.

Får du smärta i bihålorna eller huvudvärk efteråt, se till att tömma näsgångarna ordentligt genom att luta dig framåt och snuta dig. Kvarstår besvären bör du kontakta en vårdgivare.

Viktiga försiktighetsåtgärder

Håll din netipotta ren och använd alltid rent vatten i lösningen. Använd helst kokt och avsvalnat vatten, destillerat vatten eller sterilt koksalt – rått kranvatten kan i sällsynta fall innehålla mikroorganismer som inte ska komma in i näsan. Precis som en tandborst ska netipottan aldrig delas med andra.

Kontakta läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du använder netipottan om du har feber, kraftig huvudvärk, klargrönt näsflöde eller hosta med upphostningar. Detta kan vara tecken på en allvarlig infektion. Har du anatomiska avvikelser i näsa eller bihålor bör du först konsultera en specialist.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online