Bentonitlera är en finkornig lera som framför allt består av mineralet montmorillonit. Leran bildas genom vittring av vulkanisk aska, oftast i en marin miljö. Många industrier använder bentonitlera i sin produktion, och privatpersoner världen över svär vid lerans läkande egenskaper, både invärtes och utvärtes. Bentonitlera förekommer i ett brett spektrum av färger – bland annat ljusolivgrön, tegelröd, grå, krämfärgad, brun och gul.
När leran blir våt känns den fet, hal eller nästan plastliknande, men tack vare sina starkt absorberande egenskaper fungerar den utmärkt som pasta och mask. Läs vidare för att lära dig mer om detta mångsidiga naturmaterial.
Bentonitlera fick sitt namn efter en särskild lertyp som först upptäcktes nära Fort Benton i Wyoming, USA. Leran kallades ursprungligen "taylorite" efter William Taylor, mannen som först uppmärksammade lerförekomsterna år 1888. År 1898 döpte delstatsgeologen Sam Knight om leran till "bentonit", sedan han upptäckt att namnet "taylorite" redan användes i England för ett annat mineral. Namnet valdes alltså helt enkelt efter platsen där leran påträffades.
Det finns två huvudtyper av bentonit, och deras namn speglar vilka grundämnen som dominerar i leran:
Natriumbentonit sväller kraftigt när den kommer i kontakt med vatten och kan då absorbera mycket stora mängder vätska. Egenskapen gör den till ett utmärkt tätnings- och vattenavvisande medel, exempelvis vid byggarbeten och i borrmudring.
Kalciumbentonit, kommersiellt kallad pascalit, absorberar naturligt oljor och fetter ur lösningar. Denna lertyp är den huvudsakliga aktiva ingrediensen i Fuller's Earth (blekejord), som var ett av de allra första industriella rengöringsmedlen.
USA är världens största producent och exportör av högkvalitativ natriumbentonit. Större delen av leran finns i området mellan Big Horn-bassängen i Wyoming och Black Hills i South Dakota – över 70 procent av natriumbentoniten kommer från Wyoming. Natriumbentonitlera bryts även i Grekland, Kina, Tyskland och Turkiet, medan både natrium- och kalciumbentonit har hittats i Ryssland, Ukraina, Australien och Indien.
Amerikanska urfolk var de första dokumenterade användarna av bentonitlera. De utnyttjade ämnets naturliga rengörande och blekande egenskaper och använde leran för att läka sår, behandla sjukdomar samt rena mat och vatten. Bentonit ingick ofta i andliga ceremonier, och bär tillsattes ibland för att skapa färgstark ansiktsmålning. När nybyggarna senare flyttade västerut använde de leran till att behandla inflammerade hästhovar, smörja vagnaxlar och täta taken på husen.
Bentonitlera är ett vanligt tillsatsmedel i keramik, cement och lim. Den används också som bas i kosmetika, som blekmedel för livsmedel, som luktdämpare i kattsand och som smörjmedel vid borrning. Även tillverkningen av modellraketmunstycken involverar bentonit.
Vinmakare använder bentonitlera för att avlägsna stora mängder protein från vitt vin så att drycken blir klar. Ryska kärnforskare belägger kropp och händer med leran som strålskydd, och bentonitlera användes faktiskt även i saneringen av Tjernobyl efter den allvarliga kärnkraftsolyckan i Ukraina.
Bentonitlera återfinns i många kommersiella hud- och kroppsprodukter, exempelvis babypuder, eksemlotioner, ansiktskrämer, lerpaket och solbrännsalvor. Många anser att ett bad med bentonitlera i vattnet hjälper kroppen att göra sig av med gifter. Personer med akne kan prova att applicera en lermask på de drabbade områdena, och den som lider av kroniska huvudvärk kan eventuellt få lindring genom att lägga ett lerinpackat paket på nacken i cirka 20 minuter.
Viktigt: Bentonitlera bör aldrig få torka på ett öppet sår, eftersom det kan irritera huden och försvåra läkning.
Självklart bör man vara försiktig med att konsumera lera, men historiskt sett har det gjorts: franska sjömän förr i tiden rörde ner bentonitlera i sitt dricksvatten för att förebygga dysenteri. Bentonit sägs också kunna hjälpa vid olika mag- och tarmproblem, såsom tarmparasiter, bakteriell matförgiftning och diarré.
Vissa personer dricker lera utrörd i vatten eller lite äppeljuice i hopp om att avgifta levern och stärka immunförsvaret. Teoretiskt skulle leran även kunna bekämpa fria radikaler i kroppen, öka syrehalten i blodet och höja antalet T-celler. Endast små mängder behövs enligt anhängarna för att ge hälsoeffekter.
OBS! Vetenskaplig dokumentation för dessa invärtes effekter saknas till stor del, och du bör alltid konsultera läkare innan du konsumerar bentonitlera eller använder den medicinskt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online