Ett holistiskt perspektiv på patientvård omfattar individens mentala, känslomässiga, fysiska och andliga hälsa. Inriktningen utgår från sambandet mellan sinne, kropp, själ och omgivning. Holistisk läkning innefattar ett brett spektrum av terapier med ofta komplexa filosofier om hur sjukdom kan förebyggas och behandlas. Samtidigt återstår frågor om säkerheten hos komplementär och alternativ medicin (KAM), som utgör en central del av den holistiska vården, samt om dessa metoder verkligen botar de tillstånd de används mot.
Den amerikanska myndigheten National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM, numera NCCIH) definierar komplementär och alternativ medicin som ”en grupp skilda medicinska system, praktiker och produkter som för närvarande inte räknas som en del av den konventionella medicinen”. Enligt myndigheten finns viss traditionell vetenskaplig dokumentation om flera KAM-terapiers effektivitet, men många frågor återstår när det gäller vad konventionella vetenskapliga studier kan bekräfta. KAM-terapier utvecklas dessutom ständigt: när vissa behandlingar visat sig vara säkra och effektiva införs de i den konventionella vården, vilket förändrar hur läkare ser på sjukdom.
Målet med holistisk behandling är att angripa huvudsjukdomen genom att stärka immunförsvaret och höja den allmänna hälsan. Enligt teorin ska ett förstärkt immunförsvar även påverka sekundära sjukdomar utan direkt behandling. Holistisk terapi försöker lindra de underliggande orsakerna till sjukdom i stället för enbart symtomen. Varje patient får en individuell behandlingsplan anpassad efter dennes behov, och terapierna går därmed bortom standardvården vid sjukdom.
Inom holistisk läkning används idag många terapier som riktar sig till kropp, sinne och själ för att korrigera obalanser i patientens fysiska och andliga energifält. Målet är att frigöra energiblockeringar i kroppen och främja läkning på fysiskt, mentalt, känslomässigt och andligt plan.
Bland de holistiska kroppsterapierna finns bland annat akupressur, akupunktur, aromaterapi, biofeedback, kiropraktik, homeopati, massageterapi och yoga.
Till sinnesterapierna hör bland annat konstterapi, guidad visualisering, hypnoterapi, livscoaching, meditation och psykoterapi.
Exempel på andliga terapier är astrologisk rådgivning, channeling, mediumskap, regression till tidigare liv, synsk rådgivning, shamanisk healing och andlig vägledning.
Enligt NCCAM finns tre vanliga sätt att kombinera holistisk och konventionell vård:
NCCAM delar in de holistiska terapierna i fem huvudkategorier:
Fullständiga medicinska system byggda på teori och praktik. Många av dessa system utvecklades tidigare än, och skilt från, den standardmedicin som används i västerlandet. Hit hör homeopati och naturopati, liksom icke-västliga system som traditionell kinesisk medicin och ayurveda.
Sinne–kropp-medicinen använder olika tekniker för att stärka sinnets förmåga att påverka kroppens läkning. Vissa tekniker, exempelvis patientstödgrupper och kognitiv beteendeterapi, är numera helt etablerade. Andra exempel är meditation, bön, mental healing samt kreativa terapier med konst, musik eller dans.
Dessa terapier använder ämnen från naturen, som örter, livsmedel och vitaminer. Effekten av många av dem är ännu inte vetenskapligt bevisad.
Här används manipulation av eller rörelse i en eller flera kroppsdelar. Exempel är kiropraktik, osteopatisk manipulation och massage.
Energiterapierna delas in i två typer: biofältterapier och bioelektromagnetiska terapier.
Biofältterapi syftar till att påverka de energifält som sägs omge kroppen, genom tryck eller genom att händerna förs in i eller genom fälten. Exempel är reiki och terapeutisk beröring.
Bioelektromagnetisk terapi omfattar okonventionell användning av elektromagnetiska fält, exempelvis pulsfält, magnetfält, växelström och likströmsfält.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online