Medicinalväxter växer i en mångfald av livsmiljöer. Vissa har anpassningar som gör att de kan överleva i öken, medan andra trivs mitt i en damm. Nya arter frodas i tempererade klimat, medan andra är anpassade till arktisk kyla eller tropikernas hetta. De flesta växer i jord, men en del sitter fast på klippor eller trädstammar. Kort sagt gör deras anpassningar att medicinalväxter kan leva praktiskt taget var som helst på jorden.
Näckrosblommor och rhizomer har länge använts inom folkmedicinen. Nymphaea alba, den vita näckrosen, och Nuphar lutea, den gula näckrosen, fungerar som sammandragande medel för att stansa blödningar i sår.
Näckroser har anpassningar som gör det möjligt för dem att leva i ganska djupt dammvatten. De rotar sig i den leriga bottnen, och deras långa stjälkar sträcker sig upp till ytan där bladen flyter. Rötterna kan inte ta upp syre från den syrefria leran de växer i – men en anmärkningsvärd anpassning gör att växterna ändå överlever. Luft tränger in genom de yngre bladen och leds ner till rötterna med livgivande syre. Därefter stiger luften igen och transporterar bort avfallsgaser, som slutligen lämnar växten via de äldre bladen.
Fikonkaktusen sänker blodsockernivåerna och är därför ett värdefullt naturmedel för diabetiker. Fikonkaktus, en växt i släktet Opuntia, är en xerofyt – en växt anpassad för att överleva i torra klimat. Dess blad har omvandlats till taggiga tornar som hindrar vatten från att avdunsta till atmosfären, vilket vanliga blad gör. Den saftiga, köttiga stammen lagrar stora mängder vatten, så att växten har livgivande fukt under långa torkperioder. När det regnar absorberar de grunda rötterna snabbt all fukt som når marken.
Videbark är en naturlig källa till salicylsyra, grundämnet i aspirin. Det är därför inte förvånande att inuiterna använde Salix arctica, polarviden, för att lindra tandvärk.
Växten har flera egenskaper som anpassar den till livet i Arktis. Dess rötter är täta och ligger nära markytan, vilket gör att den kan växa i områden där permafrosten inte ligger långt under ytan. Dessutom växer polarviden lågt intill marken och tar därmed liten skada av de hårda vindarna. Små fina hår på bladen ger dessutom ett visst skydd mot den bitande arktiska kölden.
Den traditionella kinesiska medicinen har länge använt olika orkidéer i släktet Dendrobium, framför allt Dendrobium nobile. Denna orkidé är utmärkt anpassad till livet i den fuktiga tropiska skogen. Den växer inte i jord, utan sitter epifytiskt på trädstammar utan att skada sitt värdträd. Fukt och näringsmineraler får den från regnvatten och nedfallna växtdelar som samlas runt dess rötter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online