Knäna bär hela överkroppens vikt samtidigt som de böjs och roteras i leden. Smärta i knäna kan därför bero på allt från en lättare stukning till en allvarligare skada, eller på ett medicinskt tillstånd som artros eller reumatism. Många söker sig till naturliga alternativ för att undvika biverkningar från smärtstillande läkemedel – och flera örter har länge använts just för att lindra ledvärk.
Både vallört (Symphytum officinale) och älggräs (Filipendula ulmaria) har antiinflammatoriska egenskaper som kan verka lugnande vid knäsmärta. Båda kan drickas som te, och vallört kan även appliceras direkt på knät i form av ett örtomslag. Vallört anses dessutom stimulera celltillväxten och på så sätt bidra till att återuppbygga ben och brosk. Observera dock att vallört bör användas med försiktighet och endast utvändigt på oskadad hud, eftersom den innehåller ämnen som kan vara skadliga vid inre bruk.
Ringblomma (Calendula officinalis) är känd för sina inflammationsdämpande egenskaper och kan användas som ett varmt örtomslag på knäna. Dricker man ringblomma som te med några timmars mellanrum kan det också bidra till viss smärtlindring.
Inom den ayurvediska medicintradiotionen finns flera preparat som traditionellt används mot knäsmärta, bland annat Visatinduka vati, Simhananda guggulu, Hingulesvara rasa, Yogaraja guggulu och Eranda paka. Dessa bryggs vanligtvis som te och intas regelbundet under en tidsperiod.
Enligt Health Guidance kan varma pastor appliceras lokalt på knäna som en ytbehandling. Antingen används en blandning av rasna och sandelträ, eller en mjölkbaserad pasta med gurkmeja, som har väl dokumenterade antiinflammatoriska egenskaper tack vare det verksamma ämnet kurkumin.
Flera andra örter har traditionellt använts mot led- och knäsmärta, bland annat:
Tänk på att örter kan komplettera men aldrig ersätta medicinsk vård. Har du långvarig, svår eller återkommande knäsmärta bör du alltid kontakta läkare för rätt diagnos innan du provar nya naturläkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online