1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Alkoholavgiftning: bedömning, abstinenssymtom och behandling i öppenvård

De flesta som genomgår en alkoholavgiftning kan behandlas tryggt inom öppenvården. Endast uppskattningsvis 10–20 procent behöver vård inom slutenvården. Vissa patienter får receptbelagda läkemedel under processen, medan andra föredrar naturliga behandlingsmetoder som stöd.

Hur svåra abstinensbesvären blir hänger ofta samman med hur mycket och hur länge personen har druckit. Rekommendationen är alltid att genomgå en bedömning av eventuella abstinenssymtom innan ett program i öppenvård påbörjas.

Bedömning av abstinens

Många sjukhus använder CIWA-Ar (Clinical Institute Withdrawal Assessment for Alcohol), ett bedömningsinstrument med tio punkter som används för att förutsäga hur allvarligt alkoholabstinenssyndromet blir hos en enskild patient. Instrumentet identifierar också vilka läkemedel som kan behövas under avgiftningsförloppet. En poäng på åtta eller lägre tyder på ett lindrigt abstinens, nio till 15 betraktas som måttligt, medan över 15 indikerar allvarliga symtom och en förhöjd risk för delirium tremens (DT) och krampanfall.

Vanliga abstinenssymtom

Abstinensen från alkohol varar oftast i 48 till 72 timmar. Lindriga symtom kan vara huvudvärk, darrningar, oro och ångest, mag- och tarmbesvär, hjärtklappning samt aptitlöshet, och de brukar pågå i sex till tolv timmar. Hallucinationer (syn-, hörsel- eller känselintryck) och delirium kan förekomma, oftast hos patienter med akut somatisk sjukdom, nedsatt leverfunktion, kraftig alkoholkonsumtion eller tidigare episoder av delirium tremens eller abstinenskramper. Högt blodtryck och lätt feber kan också följa med avgiftningsprocessen. Krampanfall är vanligast hos patienter som tidigare gjort försök att avgifta sig från alkohol.

Avgiftning i öppenvård

De flesta patienter med lindriga till måttliga abstinenssymtom kan behandlas säkert och effektivt utanför sjukhusmiljön. Läkare förskriver ofta läkemedel som inte reagerar med alkohol för att lindra besvären under avgiftningen, men du kan också välja att avgifta dig naturligt. Rådfråga alltid din läkare innan du kombinerar växtbaserade preparat med receptbelagda mediciner.

Vätska och näring

God vätskebalans är avgörande under avgiftningsprocessen – se därför till att ha gott om färskvatten, utspädda juicer, te, soppor och buljonger tillgängliga. Magbesvär är vanliga, så det är viktigt att ha mat hemma som är lätt att äta och behålla. Undernäring drabbar ofta personer med alkoholberoende, vilket gör att tillskott av vitaminer och mineraler är nödvändigt och dessutom kan lindra abstinensbesvären.

Stora doser vitamin C (5 000–10 000 mg per dag), i kombination med ett potent multivitaminpreparat, kan hjälpa till att fylla på näringsreserverna. Multivitaminpreparat baserade på koncentrat från hela livsmedel tas upp mycket lättare av kroppen – fråga efter ett bra kosttillskott i din hälsokostbutik.

Sömn, lugnande och kostvanor

Läkare förskriver ofta Valium (diazepam) mot sömnsvårigheter och ångest under abstinensen, men vänderotter (baldrian) är ett naturligt och skonsamt alternativ som kan lindra besvären. Ät små måltider för att hålla energin och blodsockret uppe, och undvik bearbetade livsmedel samt produkter med högt innehåll av socker och fett. Örteer som ingefära, kamomill, lakritsrot och pepparmynta kan lindra magbesvär, liksom små mellanmål som äppelmos, hönsbuljong och havregrynsgröt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online