Binjuretrötthet: orsaker, symtom och vad forskningen faktiskt säger

Känner du dig utmattad, irriterad, ängslig eller nedstämd? Om du söker på nätet eller bläddrar i hälsoböcker riskerar du snart att tro att svaret är ett tillstånd som kallas binjuretrötthet. Även om det finns verkliga och allvarliga binjuresjukdomar har själva syndromet främst växt fram ur föreställningen att våra kroppar inte orkar med den moderna livsstilens stress – och att de därför behöver botas med kosttillskott och andra mirakelkurer. Du kan visserligen lida av en stressrelaterad åkomma, men dra inte för snabba slutsatser om att du har binjuretrötthet.

Vad säger den medicinska forskningen?

Den etablerade vården erkänner inte binjuretrötthet som en diagnos. Termen används av alternativa hälsopraktiker för att beskriva sin teori om att nästan 80 procent av befolkningen lider av olika grader av binjuretrötthet, beroende på att kroppen inte skulle klara av pressen i vårt tempofyllda liv. Ingen vetenskaplig studie har dock kunnat bekräfta att tillståndet existerar som en egen sjukdom, och både endokrinologer och nationella hälsovårdsmyndigheter avråder från att ställa eller behandla diagnosen.

Binjuresjukdomar som är verkliga

Det finns däremot faktiska sjukdomar i binjurarna som beror på att för lite eller för mycket kortisol bildas:

• Cushings syndrom innebär att binjurarna producerar för mycket kortisol. Tillståndet är ovanligt och ses främst hos vuxna med fetma, typ 2-diabetes och högt blodtryck.
• Addisons sjukdom innebär att binjurarna producerar för lite kortisol. Den drabbar endast cirka en person per 100 000 och beror oftast på en autoimmun sjukdom som har förstört hela eller delar av binjurarna.

Båda dessa sjukdomar kännetecknas av trötthet, muskelsvaghet, ångest, nedstämdhet och irritabilitet – symtom som även tillskrivs binjuretrötthet – tillsammans med en rad andra besvär. Den avgörande skillnaden är att Addisons sjukdom och Cushings syndrom kan diagnosticeras med blodprov, medan binjuretrötthet inte kan det.

Vanliga missuppfattningar

Förutom symtomlistan ovan går vissa så långt som att hävda att även allergier, astma, huvudvärk, lågt blodsocker, åderbråck och till och med hemorrojder är tecken på binjuretrötthet. När symtombilden blir så bred och vag kan i princip vem som helst passa in i diagnosen – vilket i sig är ett varningstecken.

Varför skepsis är befogad

När symtomlistan är lika lång och diffus som den för binjuretrötthet, och när de flesta som talar om tillståndet dessutom har en bok att sälja dig – eller en produkt, eller en hel serie produkter, som de försäkrar kommer att mirakulöst "bota" besvären – bör du förbli kritisk. Fråga dig alltid vem som tjänar pengar på din oro.

Stress är verkligt – och går att behandla

Stress är ett reellt medicinskt tillstånd som kan, och ofta gör, orsaka många av de symtom som tillskrivs binjuretrötthet. Miljontals människor lider av stressrelaterade besvär, och dessa kan vara obehagliga eller i värsta fall helt invalidiserande. Många försöker självmedicinera utan att kontakta läkare, eller får höra att proverna inte visar något fel – vilket driver dem mot de så kallade botemedel som marknadsförs på internet och i hälsoböcker i ett desperat försök att bli bättre.

Så tar du reda på vad som stör

1. Läs på om stressymtom och stresshantering via en trovärdig källa, till exempel 1177 Vårdguiden eller din husläkare.
2. Gör en lista över varje symtom du upplever.
3. Tänk igenom och skriv ner andra faktorer som kan bidra, som dålig kost, fysisk inaktivitet eller för mycket koffein, socker, alkohol eller läkemedel.
4. Utnyttja gratis hälsokontroller, hälsomässor eller frågestunder hos lokala tv- och radiostationer.
5. Tveka aldrig att söka vård om symtomen består eller förvärras.

Kom ihåg: om dina besvär känns verkliga för dig förtjänar de en ordentlig utredning – inte en snabblösning från en säljare. Kontakta din vårdcentral för hjälp att hitta den verkliga orsaken bakom din trötthet.