Hagtornsbäret är ett rött eller mörkt bär som växer på hagtornbusken – en tålig buske som förekommer över stora delar av världen. Den kan bli upp till cirka 1,5 meter hög, trivs bäst i soliga lägen och känns igen på sina taggiga grenar samt sina små klasar av röda, rosa eller vita blommor som visas innan bären mognar. Blommorna, bladen och bären från hagtornbusken har använts i århundraden för att lindra en rad olika besvär.
Hagtornens frukt, ofta kallad "haw", har använts som livsmedel i hundratals år. Precis som andra bär har den skördats till sylt, gelé och fruktpajer. Bäret har också ätits rått eller använts som smakgivare i andra rätter i kulturer där hagtornen växer naturligt. Utöver detta har européer betraktat växten som medicinalväxt ända sedan medeltiden.
I universitetsstudier har personer med högt blodtryck och/eller sämre cirkulation dragit nytta av kosttillskott med hagtorn. Även patienter med typ 2-diabetes visade förbättringar av hypertoni när hagtornsbär lades till deras behandling. Dessa tillskott innehåller vanligtvis en blandning av bär, blommor och blad. Patienter bör rådfråga sin läkare för att undvika interaktioner, men hagtorn anses generellt vara säkert att kombinera med receptbelagda hjärtläkemedel.
Antioxidanterna i hagtornsbär har visats minska förekomsten av LDL-kolesterol, det så kallade "onda" kolesterolet, i blodet. Andra laboratoriestudier tyder på att bäret kan reglera och möjligen begränsa kroppens egen kolesterolproduktion. Blandningar av bär, blad och blommor innehåller antioxidanter som motverkar bildningen och ansamlingen av plack i artärerna, vilket annars kan leda till åderförkalkning (ateroskleros).
Forskare har noggrant studerat hagtornets effekt vid symtom på mild till måttlig hjärtsvikt. Samtliga studier visar att hagtornstillskott, ensamma eller i kombination med annan behandling, avsevärt förbättrade hjärtfunktionen efter några veckors användning. Behovet av medicinering minskade, liksom svårighetsgraden av symtom som nedsatt cirkulation och andningsproblem. Patienterna fick också ökad förmåga att träna efter hjärtsvikt, vilket i sin tur stärker cirkulationen och hjärtmuskeln. Fördelarna tillskrivs framför allt hagtornens flavonoider och oligomera procyandiner (OPC), som ökar blodflödet, stärker blodkärlen och reparerar cellväggar.
Kärlkramp, eller bröstsmärta, har behandlats med hagtorn sedan medeltiden. Eftersom smärtan beror på förträngda artärer hjälper de cirkulationsfrämjande flavonoiderna och OPC till att lindra trycket. Personer med kärlkramp som följer en hagtornskur klarar ofta att träna längre utan obehag. Tidigare erkändes enbart hagtornsbäret i Europa som behandling mot kärlkramp, men idag föredras tillskott som även innehåller blad och blommor.
Hagtorn är en mångsidig växt med lång tradition både som livsmedel och naturmedicin, särskilt för hjärt- och kärlhälsa. Kom dock alltid ihåg att rådfråga läkare innan du påbörjar kosttillskott, särskilt om du redan tar hjärt- eller blodtrycksmediciner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online