Vad är Cascara Sagrada-bark? Ursprung, användning och risker

Cascara sagrada-bark har använts inom uramerikansk medicin och folkmedicin som laxermedel i århundraden. Den började dock inte marknadsföras som läkemedel i USA förrän 1877, då den studerades av Dr. J. H. Bundy. Växten är naturligt hemmahörande i nordvästra Stillahavsregionen i USA.

Kännetecken

Cascara sagrada är ett litet träd som växer i nordvästra USA. Det blir upp till cirka sex meter högt, har blad som mäter 8–13 centimeter och bär kluster av små vita blommor. Frukterna är små, svarta, ärtstora och oätliga. Barken är gråbrun och känns igen på sin karakteristiskt bitter smak.

Användningsområden

Barken fungerar som ett stimulerande laxermedel och har traditionellt använts för att lindra förstoppning och matsmältningsbesvär. Vissa personer har även använt den för viktminskning och så kallad avgiftning av kroppen. År 2002 beslutade dock den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att cascara sagrada inte bedöms vara säker för intern konsumtion.

Innehåll och verkningsmekanism

Barken innehåller dihydroxiantrakinoner som härstammar från aloe-emodin-aglykon, framför allt så kallade kaskarosider. Därtill finns bland annat linolsyra, lipider, tanniner, syringasyra, myristinsyra och hartser. Kaskarosiderna ger den laxerande effekten genom att stimulera tjocktarmen, vilket underlättar tarmens passage.

Biverkningar och varningar

Flera biverkningar har kopplats till användning av cascara sagrada-bark, däribland bukkramper, diarré, illamående, kräkningar, svaghet, elektrolytrubbningar och leverinflammation (hepatit). Barken bör inte användas av barn, gravida eller ammande kvinnor, eller av patienter med sjukdomar i matsmältningssystemet. Den kan också samverka negativt med vätskedrivande läkemedel (diuretika) och hjärtläkemedlet digoxin.

Vetenskapliga studier

En rapport från 2007 med titeln "Botanical Dietary Supplements Gone Bad", författad av Birgit Dietz och Judy L. Bolton vid institutionen för medicinsk kemi och farmakognosi vid University of Illinois i Chicago, pekar på att barken har potentiellt genotoxiska effekter, det vill säga att den kan skada arvsmassan. En sammanfattning från 1999 av en fallrapport av läkarna Abdul Nadir, Dorothy Reddy och David H. Van Thiel visar dessutom att cascara sagrada har kopplats till utveckling av kolestatisk hepatit, kompliceras av portal hypertension.

Andra namn

Cascara sagrada går under flera olika namn, bland annat Rhamnus purshianus (i dag Frangula purshiana), kalifornisk brakved och "sacred bark" – helig bark.