En onkolog är en läkare som är specialiserad på onkologi – det medicinska område som fokuserar på alla aspekter av cancer, från förebyggande arbete och diagnos till behandling och uppföljning. Onkologer arbetar inte bara på sjukhus, utan även inom medicinsk forskning och vid universitet. Yrket är av största vikt, eftersom cirka 7,5 miljoner människor i världen dör i cancer varje år.
Onkologins rötter går tillbaka 2 000–2 500 år i tiden, då romerska och grekiska läkare som Hippokrates (460–370 f.Kr.) betraktade cancer som en särskild sjukdom som krävde särskild behandling. Det tros faktiskt vara Hippokrates som myntade ordet "cancer". På grekiska betyder "cancer" kräfta, möjligen för att man liknade hur cancertumörer sprider sig med formen på en krabba.
Kirurgi var under lång tid den vanligaste cancerbehandlingen. Med tiden blev det dock tydligt att kirurgisk behandling inte räcker, särskilt inte när patienten har metastaser (spridd cancer). Under 1900-talet introducerades nya behandlingsmetoder som strålbehandling, hormonbehandling och cellgiftsbehandling (kemoterapi), vilket kraftigt förbättrade överlevnaden för cancerpatienter efter operation.
Med de senaste årens framsteg inom bildteknik samt en fördjupad förståelse för tumörbiologi och tumörgenetik kan onkologer idag skräddarsy behandlingen för varje enskild patient utifrån tumörens egenskaper och patientens genetiska förutsättningar.
En onkolog kan klassificeras efter vilken behandlingsmetod hen använder. Strålkningsonkologer specialiserar sig på cancerbehandling med strålning, även kallad radioterapi. Andra exempel är kirurgiska onkologer, som opererar bort tumörer, samt medicinska onkologer, som fokuserar på kemoterapi och annan läkemedelsbaserad cancerbehandling.
Onkologer kan också indelas efter var i kroppen cancern sitter. Gynekologiska onkologer specialiserar sig på cancersjukdomar i kvinnans reproduktionsorgan, såsom bröstcancer och livmoderhalscancer. Läkare inom pediatrisk onkologi är utbildade för att behandla cancer hos barn. Hematologer specialiserar sig på blodcancer som leukemi samt relaterade sjukdomar i mjälte, lymfknutor och benmärg.
Målet med onkologi är att hitta den bästa möjliga behandlingsmetoden för att förbättra överlevnaden och minska sjukligheten hos cancerpatienter. Onkologen måste inte bara avgöra vilken kombination av behandlingsformer som passar patienten bäst, utan också samordna insatser från flera olika discipliner, bland annat patologi, rådgivning och genetik.
Onkologi är ett av de snabbast växande områdena inom medicinsk vetenskap. Detta är knappast förvånande, eftersom cancer inom kort förväntas passera hjärt-kärlsjukdom som den vanligaste dödsorsaken i industriländerna.
För att bli onkolog i USA måste man avlägga examen från ett medicinskt universitet och därefter genomgå ett specialistutbildningsprogram som är ackrediterat av Accreditation Council for Graduate Medical Education (ACGME). Utbildningen fortsätter sedan inom en vald specialitet. När specialistutbildningen är avslutad kan läkaren börja praktisera, förutsatt att hen klarar en examination och certifieras av det aktuella medicinska specialitetsrådet.
Den genomsnittliga lönen för en medicinsk onkolog i USA ligger på cirka 250 000 dollar per år. Strålkningsonkologer tjänar i genomsnitt 390 000 dollar årligen, och de mest välavlönade inom specialiteten kan ha en årslön på upp emot 800 000 dollar.
Intressant nog är lönerna för onkologer vid akademiska sjukhus bara ungefär hälften av vad kollegorna i den privata sektorn tjänar. Inom privat sektorn kommer 60–70 procent av en onkologs inkomst från försäljning av kemoterapi, medan intäkterna vid akademiska medicinska center tillfaller institutionen. Onkologer i privat sektorn tenderar dessutom att förskriva dyrare läkemedel än sina akademiska kollegor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online