Vilka typer av cancer finns det? En översikt

```html

Cancer är inte en enda sjukdom utan en samling av över hundra olika sjukdomar som alla utgår från kroppens egna celler. Vilken typ av cancer som utvecklas beror på var i kroppen den börjar och vilken celltyp som drabbas. Här går vi igenom de vanligaste huvudgrupperna av cancer och deras karakteristiska drag.

1. Karcinom

Karcinom är den vanligaste cancerformen och utgår från epitelceller – de celler som täcker organens ytor och kroppens inre håligheter. Några exempel:

• Adenokarcinom: Utgår från körtelvävnad och kan uppträda i organ som lungor, bröst, tjocktarm och prostata.
• Skivepitelcancer (plavescellscancer): Utvecklas från skivepitelceller i huden, munnen, matstrupen och livmoderhalsen.
• Urotelcancer (övergångscellscancer): Utgår från övergångsepitelceller och förekommer oftast i urinvägarna och urinblåsan.

2. Sarkom

Sarkom är cancerformer som utgår från bind- och stödvävnader, såsom ben, brosk, fett, muskler och blodkärl. De är relativt ovanliga men kan vara aggressiva. Exempel:

• Osteosarkom: En cancer i benvävnad som framför allt drabbar barn och unga vuxna.
• Kondrosarkom: Utvecklas från broskvävnad och återfinns vanligen i ben eller i mjuka delar runt lederna.
• Leiomyosarkom: Utgår från glatt muskulatur och kan uppstå i bland annat livmodern, mag-tarmkanalen och blodkärl.

3. Leukemi

Leukemi utgår från de blodbildande cellerna i benmärgen och kännetecknas av en okontrollerad produktion av omogna eller funktionsstörda vita blodkroppar. Vanliga former är:

• Akut lymfoblastisk leukemi (ALL): Drabbar främst barn och innebär en överproduktion av omogna lymfocyter.
• Akut myeloisk leukemi (AML): Vanligare hos vuxna och kännetecknas av snabb tillväxt av onormala myeloida celler.
• Kronisk lymfatisk leukemi (CLL): En långsamt växande form där mogna men funktionsnedsatta lymfocyter ansamlas i blodet.

4. Lymfom

Lymfom utgår från lymfocyter, specialiserade vita blodkroppar med en central roll i immunförsvaret. Det finns två huvudkategorier:

• Hodgkins lymfom: Kännetecknas av så kallade Reed-Sternberg-celler – stora, flerkärniga celler. Sjukdomen kan drabba lymfkörtlar, mjälte och annan lymfvävnad.
• Non-Hodgkin-lymfom (NHL): En heterogen grupp med många underformer som skiljer sig åt i beteende, behandlingsbehov och prognos. NHL kan drabba lymfkörtlar, benmärg och andra organ.

5. Myelom

Myelom är en cancer i plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar. Den vanligaste formen, multipelt myelom, innebär att plasmaceller i benmärgen förökar sig okontrollerat, vilket kan leda till skelettskador, anemi och njurpåverkan.

6. Tumörer i centrala nervsystemet (CNS)

Dessa tumörer utgår från celler i hjärnan och ryggmärgen. Exempel:

• Glioblastom: En mycket aggressiv hjärntumör som utgår från gliaceller.
• Medulloblastom: En elakartad hjärntumör som främst drabbar barn och utgår från lillhjärnan.
• Ependymom: En tumör som utgår från ependymala celler i hjärnans och ryggmärgens ventriklar, de vätskefyllda hålrummen.

7. Groddcellstumörer

Groddcellstumörer utvecklas från de celler som normalt bildar äggceller hos kvinnor och spermier hos män. De uppkommer oftast i testiklar eller äggstockar, men kan även uppstå på andra ställen i kroppen.

8. Neuroendokrina tumörer

Dessa tumörer utgår från celler som kombinerar egenskaper från både nervceller och hormonproducerande celler. De kan uppstå i flera organ, exempelvis lungor, bukspottkörtel och mag-tarmkanal, och ofta producera hormoner som ger tydliga symtom.

Kom ihåg

Listan ovan är inte uttömmande – det finns många fler cancerformer med varierande prevalens och svårighetsgrad. Hur sjukdomen yttrar sig, vilka behandlingsmöjligheter som finns och hur prognosen ser ut beror på cancertyp, spridning och stadium vid diagnos. Tidig upptäckt ökar generellt sett chanserna till framgångsrik behandling, därför är det viktigt att söka vård vid bestående eller ovanliga symtom.