
Pancytopeni är ett tillstånd där nivåerna av alla tre typer av blodceller samtidigt är för låga: de röda blodkropparna (erytrocyterna), de vita blodkropparna (leukocyterna) och blodplättarna (trombocyterna). Pancytopeni är ingen sjukdom i sig, utan ett tecken på att något i kroppen inte fungerar som det ska. Orsakerna kan vara många – allt från sjukdomar i benmärgen till biverkningar av läkemedel.
Benmärgen är kroppens fabrik för blodceller, och störningar här är en av de vanligaste orsakerna:
Högdosstrålning eller kemoterapi vid cancerbehandling kan skada benmärgen och leda till pancytopeni som biverkning.
Allvarliga virusinfektioner, exempelvis hepatit, Epstein-Barr-virus och hiv, kan påverka benmärgens funktion och orsaka pancytopeni.
Immunsystemsjukdomar som lupus (SLE) och reumatoid artrit kan leda till att kroppen bildar antikroppar som angriper de egna blodcellerna, vilket resulterar i pancytopeni.
Brist på näringsämnen som är nödvändiga för blodbildningen – exempelvis vitamin B12, folat, järn och koppar – kan ge upphov till pancytopeni.
Vissa läkemedel, bland annat antibiotika, antihistaminer och cytostatika, kan i sällsynta fall utlösa pancytopeni som biverkning. Även långvarig och hög alkoholkonsumtion kan skada benmärgen. Exponering för giftiga kemikalier, som bensen, kan likaså försämra benmärgsfunktionen.
Sällsynta genetiska sjukdomar, exempelvis Fanconis anemi och Diamond-Blackfans anemi, kan orsaka pancytopeni redan från tidig ålder.
En förstorad mjälte kan fånga upp och lagra blodceller i onödan, vilket minskar antalet cirkulerande celler i blodet och leder till pancytopeni.
Eftersom pancytopeni alltid har en bakomliggende orsak är det viktigt att kontakta vården för en noggrann utredning. Behandlingen styrs av vad som ligger bakom tillståndet – därför krävs ofta blodprover och ibland en benmärgsbiopsi för att fastställa rätt diagnos och kunna påbörja lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online