CGD: En fagocytdefekt
Kronisk granulomatös sjukdom är en ärftlig (vanligtvis X-kopplad) störning där fagocyter (neutrofiler, makrofager) inte kan producera mikrobisida reaktiva syreföreningar (ROS).
Molekylär defekt
- NADPH-oxidaskomplex (NOX2): Membranbundet cytochrom b₅₅₈ (gp91ᵖʰᵒˣ + p22ᵖʰᵒˣ) + cytoplasmiska underenheter (p47ᵖʰᵒˣ, p67ᵖʰᵒˣ, p40ᵖʰᵒˣ, Rac).
- Mutationer i CYBB (gp91ᵖʰᵒˣ, X-kopplad, 65 %), NCF1 (p47ᵖʰᵒˣ), NCF2 (p67ᵖʰᵒˣ), CYBA (p22ᵖʰᵒˣ).
- Resultat: Inget respiratoriskt svall → inget superoxid (O₂⁻), H₂O₂, HOCl, andra ROS.
Kliniska konsekvenser
- Återkommande, allvarliga infektioner: Katalas-positiva organismer (S. aureus, Burkholderia cepacia, Serratia, Nocardia, Aspergillus). Katalas-negativa (Streptococcus) hanteras ofta av bakteriell H₂O₂.
- Granulombildning: Försök att avgränsa persistenta patogener → obstructiva komplikationer (GI, GU, lung).
- Inflammatoriska komplikationer: Kolit (CGD-associerad IBD), lupus-liknande autoimmunitet.
Hantering
- Profylaktiska antibiotika (TMP-SMX) + antifungala (itraconazol/posaconazol).
- IFN-γ (Actimmune) minskar infektionsfrekvens/allvarlighetsgrad.
- Hematopoetisk stamcelltransplantation (kurativ; bäst i barndom med matchad donator).
- Geneterapi (lentiviral CYBB korrektion) – på väg.
Diagnostik
- Dihydrorhodamin (DHR) flödescytometri – guldstandard (frånvarande oxidativt svall).
- NBT-skivtest (äldre, kvalitativ).
- Genetisk bekräftelse.
Tidig diagnos och profylax möjliggör närmal normal livslängd för många patienter.
