Leukemi är en grupp blodcancer som uppstår i benmärgen, kännetecknad av onormal proliferation av vita blodkroppar. Klassificering beror på progressionshastighet (akut vs kronisk) och celllinje (lymfoid vs myeloisk).
Huvudtyper
- Akut lymfatisk leukemi (ALL): Mest vanlig hos barn; snabb progress
- Akut myeloisk leukemi (AML): Mest vanlig akuta leukemi hos vuxna
- Kronisk lymfatisk leukemi (CLL): Långsamt växande; vanlig hos äldre
- Kronisk myeloisk leukemi (CML): Associerad med Filadelfiakromosom (BCR-ABL)
Vanliga symtom
- Trötthet och svaghet (från anemi)
- Oförklarlig viktnedgång
- Feber och nattsvett
- Lätt blåmärken och blödning (låga trombocyter)
- Frekventa infektioner (dysfunktionella vita celler)
- Ben/ledvärk, svullna lymfkörtlar
Riskfaktorer
- Genetisk predisposition
- Högdosis strålningsexponering
- Kemisk exponering (bensen, formaldehyd)
- Tidigare kemoterapi/strålbehandling
- Vissa genetiska syndrom (Downs syndrom, Fanconis anemi)
Behandlingsmodaliteter
- Kemoterapi: Ryggraden för akuta leukemier
- Målinriktad terapi: Tyrosinkinas-hämmare (imatinib för CML), BCL-2-hämmare (venetoclax för CLL)
- Immunterapi: CAR-T-celler, monoklonala antikroppar (blinatumomab, rituximab)
- Strålterapi: För CNS-profylax eller lokaliserad sjukdom
- Stamcellstransplantation: Allogen (givare) för högrisk/recidiv; autolog för vissa lymphom
Prognos varierar dramatiskt beroende på typ, ålder, genetiska markörer och behandlingssvar. Många leukemier är nu mycket behandlingsbara eller botabla, särskilt hos barn. Tidig diagnos och specialiserad hematologi/onkologi-vård är avgörande.
